Jag vill handleda / Utforskande återkopplings- och handledningssamtal

Utforskande återkopplings- och handledningssamtal

Återkoppling i dialog och utforskande handledningssamtal är modeller  som ger tillfälle till ömsesidig reflektion där man är transparent med sitt eget perspektiv och samtidigt nyfiken på den andres sätt att resonera.

Återkoppling i dialog

Återkoppling som ges i en dialog med den man handleder, ett samtal där man lyssnar på och möter den handleddas egna känslor, tankar  och resonemang kan öppna för en mer jämställd interaktion och du kan som handledare få ett bättre underlag för att anpassa din återkoppling till den handleddas behov och utgångspunkter.

Om du observerat en läkare under utbildning/student kan du bättre anpassa dina förslag och idéer för utveckling genom att inleda med att använda en öppen fråga/öppna frågor och ta del av  hur den du handleder själv tänker, dennas egna förslag på hur hen kan komma vidare och vilka känslor som ev uppstod i situationen.  I en återkopplingssituation kan du som handledare fungera som facilitator där du kanske inte ens behöver ge återkopplingen du tänkt då dien du handleder själv kommer fram till samma förslag. Detta hindrar inte att du kan bidra med dina observationer och dina synpunkter och perspektiv baserat på kunskaper och erfarenheter. (Vill du läsa mer se högerspalten.)

En enkel personcentrerad modell för återkoppling i dialog när ni har mindre tid på er

Utgå ifrån en observation du själv deltagit i eller någon frågeställning/annat den handledda vill ha återkoppling på:

    1. Ta reda på hur din adept känner och tänker med en öppen fråga. ”Berätta, hur kändes detta?”.”Vad har du för tankar om situationen?” ”Vad tror du att det kan röra sig om?” ”Vad hade du för målsättning här?” 
    2. Bekräfta studentens tankar och känslor – ge kvitton, bekräfta, ställ eventuella följdfrågor.
      ”Jag förstår att detta kan kännas jobbigt…””OK, då förstår jag hur du tänker..” ”Berätta mer…” ”Vilka fler alternativ funderade du över..?”
    3. Ge återkoppling i form av bekräftande och framåtsiktande återkoppling (feedforward).  ”Det fungerade bra tycker jag när du…det gjorde att patienten… Ett förslag är att … När detta händer brukar jag…Nästa gång, pröva att …och se hur det fungerar …

Utforskande handledningssamtal

I ett traditionellt handledningssamtal är handledaren ofta  ’experten’ (mästar-lärling-modeller) som ställer frågor och som därmed leder samtalet och styr interaktionen. Ett utforskande handledningssamtal ligger mer i linje med vad bland annat kallats för partnerskapsmodellen, eller personcentrerad handledning där den handledda är delaktig  i ett mer symmetriskt samtal.

En sådan symmetri byggs upp bland annat genom vilka frågor som ställs och hur dessa ställs. Genom frågor möjliggörs för den som handleds att ta initiativ, planera,  fatta egna underbyggda beslut.  Den man handleder får ett större  inflytande över sitt lärande och därmed också möjlighet att bli mer självstyrd och självständig. (J. Magnusson 2021).

Vid ett utforskande samtal liksom vid återkoppling i dialog handlar det om att ta reda på hur någon resonerat och därför handlat på ett visst sätt, snarare än att innan bestämma sig för att handlingen var fel och behöver korrigeras.

Metoden innebär att skapa en miljö som både är trygg och tillräckligt utmanande för fördjupade reflektioner. Modellen används bland annat vid simulator- och team-träning, vid medarbetarsamtal och i undervisning.

Modellen kan användas både när du vill ta upp något med en person handleder som du är bekymrad över (ett tveksamt beslut etc) och med någon du handleder som fungerar bra i arbetet men som behöver utmanas för att utvecklas professionellt. Här kan ni behöva lite mer tid på er för fördjupade reflektioner.

Ett utforskande samtal skiljer sig från samtal där handledaren vill ha svar på mer riktade frågor.

Utforskande samtal är autonomistödjande och tränar den handledde i att fatta underbyggda, självständiga beslut.

Handledning som utforskar kan leda till lärande för båda parter.

Ett exempel på en AT-läkares upplevelse av ett utforskande handledningssamtal ser du längst ner på sidan. En annan typ av handledningssamtal som kan vara till hjälp efter en kritisk händelese är ”Avlastande handledningssamtal”.

Utgångspunktenför utforskande  är ett förhållningssätt som bygger på:

  • intresse och nyfikenhet på den andres upplevelser, erfarenheter och tankar kring en situation
  • respekt för den andres upplevelse, känslor och tankar (att inte döma eller utgå ifrån att någon känner eller tänker ”fel”)
  • värdet av att vara öppen och ärlig i sin egen uppfattning och av återkoppling

Strategin innebär att du:

1. Delger vad du observerat

” jag la märke till att …”

2. Framställer en hypotes

jag tolkar det som att du tänkte att patienten skulle må bättre av att du...”

3. Ställer öppna, utforskande frågor för att utforska hur den andre tänker och vilka utgångspunkter som låg till grund för handlingen

”Stämmer detta eller är jag på helt fel spår..?”  Berätta hur du tänkte där?” ”Vad var som gjorde att..?” ”Hur reagerade…?” etc.

4. Ger din bild av situationen, hur du själv hade agerat, ger konstruktiv feedback och feedforward.

”Jag uppfattar situationen som … och jag skulle absolut välja att …här”.  ”Bra att du….det tror jag var till stor hjälp..””I den här situationen hade jag också .. ”Nästa gång pröva att …och se hur det funkar .. ” Nästa gång, undvik att … då det kan  …” ”Ett förslag är att du….” etc

Utforskande frågor

Frågor kan utformas och användas på många olika sätt och få olika typer av funktioner i ett utforskande samtal.

  • Öppnande och överlämnande frågor  – öppnar för den handleddes delaktighet i handledningssamtalet
  • Utvecklande och fördjupande frågor –  stimulerar till att motivera, fördjupa resonemang
  • Utmanande och problematiserande frågor  – triggar ytterligare till att motivera, förklara och ibland argumentera för sina val (J. Magnusson 2021)

.

Magnusson, J. (2021). Handledarens frågor: Att möjliggöra självständighet i ett handledningssamtal, Högre utbildning, 11(1), 56–75.


Does your leadership reduce learning? Roger Schwarz (2006) Leader to Leader, Volume 2006, Issue 39, pages 40–47, Winter 2006.


There´s no such thing as non-judgemental debriefing: A theory and method for debriefing with good judgement. Rudolph, J, Simon, R. et al. (2006)Simulation in healthcare, 1: 49-55. Debriefing i artikeln ovan handlar om genomgångar med feedback efter simulerad teamträning och akut omhändertagande men beskriver modellen för utforskande samtal generellt.

Filmer

Nedan hittar du exempel på samtal där handledaren har olika förhållningssätt, icke-utforskande respektive mer utforskande, vilket får olika konsekvenser. Ingen av dessa är regelrätta demonstrationsfilmer utan är tänkta att utgöra ett underlag för diskussion om handledningssamtal. Scenerna utspelar sig på en vårdcentral. Jakob och Tiia i filmerna är handledare/läkare respektive läkarstudenter men agerar här skådespelare och spelar roller för diskussionens skull.

Titta gärna på filmerna några stycken tillsammans och diskutera

  • användbarheten av denna typ av samtal
  • idéer till hur samtalen skulle kunna bli än mer användbara för professionell utveckling
Film 1 och 2 utgår ifrån samma scenario vilket presenteras i filmerna. Film 1 visar utfallet av ett samtal där Tiia (läkare under utbildning/läkarstudent) inte känner sig lyssnad på. Se den först!

Film 2 är ett exempel på hur ett så kallat utforskande samtal kan få ett annat resultat i jämförelse med film 1.

Film 1: Utforskande handledningssamtal, eller….?

Film 2: Utforskande handledningssamtal

Film 3 och 4 visar på ett annat scenario och en annan utgångspunkt för samtalet. Film 3 visar utfallet av ett samtal där Tiia (läkare under utbildning/läkarstudent) inte får så mycket utrymme. Se den först. Film 4 är ett exempel på hur ett utforskande samtal kan få ett annat resultat i jämförelse med film 3.

Jakob och Tiia i filmen är handledare/läkare respektive läkarstudenter men agerar här skådespelare och spelar roller för diskussionens skull.

Film 3: Utforskande handledningssamtal, eller….?

Film 4: Utforskande handledningssamtal

En variant på utforskande samtal hittar du i filmerna nedan.

Synopsis: Frame-Based Feedback is aimed at providing feedback that takes into account the thought processes and perspective of the other person. This requires that the educator take the time to inquire about why the other person choose to act as they did. More often than not, the educator will gain insights into why things happened that can then be used to craft more helpful and effective feedback.

För textning eller svensk automatisk översättning klicka på inställningshjulet!

Non-Judgmental eller ”gissa-vad-jag-tänker-på – feedback. En kontrast till utforskande feedback., Handledaren, med ett mindre lyckat resultat, försöker få studenten /läkaren under utbildning att själv komma på vad hon behöver utveckla.

Synopsis: In this type of feedback, the attending physician approaches the feedback receiver in an open and supportive manner. However, she does not ever mention the receivers’ main problem. Instead she asks multiple questions hoping that the receiver will identify or guess the problem herself. Often, this approach does not work since most of the time the receiver does not have the insight needed to identify the problem. Thus, this non-judgmental and non-corrective feedback is not recommended since the learner never hears about the concern.

Denna film ger först ett exempel på när samtalet inte leder dit handledaren vill och sedan ett exempel på en mer givande debriefing enligt filmskaparna. Fundera över hur detta skulle kunna fungera i din miljö?

Synopsis: Skillfully debriefing a negative outcome can convert a difficult experience into a rich learning opportunity. It is important to create a comfortable space for the learner to share their “frame” (i.e., how they understand the event and its cause). This approach can reveal the specific area that needs attention and the educator can then tailor the educational intervention to the learner. Educators should model a supportive and collaborative approach to addressing medical errors, and assume that the learner’s intention is to provide excellent medical care.

Synopsis: It is just as important to give positive feedback as it is to give negative feedback. General encouragement is nice but not nearly as helpful as by providing specific examples. By telling the trainee specifically what they did well, as demonstrated in this video, the trainee will not only get positive feedback but will also know exactly what they did well, which reinforces learning.

En AT-läkares tankar om utforskande samtal!

Studenten och jag var överens om att man snarare tenderar att hamna bredvid varandra än på motsatta sidor av förhandlingsbordet när man för ett meningsfullt och utforskande samtal. Att vända blicken inåt kan vara ett värdefullt första steg innan man kan inleda meningsfulla och utforskande samtal. Syftet med ett djupare samtal är inte bara att kommunicera vad den andra personen behöver förbättra, utan även att förstå den egna, dvs.studentens respektive handledarens utgångspunkt.

Vid utforskande samtal ger vi andra en möjlighet att relatera till oss, och att förstå och mötas med empati. Vi får förståelse för vår omgivning när vi bygger förtroendefulla relationer, ett utforskande samtal bidrar till vår förståelse. Det andra steget på vägen till meningsfulla samtal, som studenten kommunicerade, är att avsätta tid. Ta den hjälp du behöver och avsätt tid som en del i att arbeta aktivt med den egna utvecklingen. Vi tror att man vinner mycket på att etablera en berättarkultur på våra framtida arbetsplatser där medarbetarna vågar dela med sig av sina berättelser om framgångar och motgångar.

Reflektion hjälper hjärnan att bli mer fokuserad och närvarande, vilket blivit alltmer nödvändigt på de snabba och ständigt föränderliga arbetsplatserna. Att reagera känslomässigt på sin omgivning är en del av den mänskliga naturen. När du väl accepterar att du är ansvarig för dina reaktioner öppnar du upp en djupare reflektion. Vi mår bra när vi får konstruktiv och helst positiv respons. När du känner dig uppskattad och omtyckt blir det också lättare att hantera förändringar som uppkommer – även negativa sådana. Istället för att titta på det som inte fungerar, med risk att dras ner i en negativ känslospiral, blir det då lättare att känna glädje av det som fortfarande fungerar på jobbet. Utforskande samtal leder till nyfikenhet, reflektion och erfarenhets utbyte med andra, vilket skapar förutsättningar för utveckling.

För att ge meningsfull feedback och feedforward måste vi förstå den andra personens perspektiv, varför de gör som de gör och vad vi kan lära oss av dem. Att förstå studentens perspektiv kan därför bidra till bättre handledning och bör vara ett mål för framtida handledning.

Jon Lidfeldt AT-läkare Sus, Region Skåne

Jag vill handleda / Utforskande återkopplings- och handledningssamtal

Utforskande återkopplings- och handledningssamtal

Återkoppling i dialog och utforskande handledningssamtal är modeller  som ger tillfälle till ömsesidig reflektion där man är transparent med sitt eget perspektiv och samtidigt nyfiken på den andres sätt att resonera.

Återkoppling i dialog

Återkoppling som ges i en dialog med den man handleder, ett samtal där man lyssnar på och möter den handleddas egna känslor, tankar  och resonemang kan öppna för en mer jämställd interaktion och du kan som handledare få ett bättre underlag för att anpassa din återkoppling till den handleddas behov och utgångspunkter.

Om du observerat en läkare under utbildning/student kan du bättre anpassa dina förslag och idéer för utveckling genom att inleda med att använda en öppen fråga/öppna frågor och ta del av  hur den du handleder själv tänker, dennas egna förslag på hur hen kan komma vidare och vilka känslor som ev uppstod i situationen.  I en återkopplingssituation kan du som handledare fungera som facilitator där du kanske inte ens behöver ge återkopplingen du tänkt då dien du handleder själv kommer fram till samma förslag. Detta hindrar inte att du kan bidra med dina observationer och dina synpunkter och perspektiv baserat på kunskaper och erfarenheter. (Vill du läsa mer se högerspalten.)

En enkel personcentrerad modell för återkoppling i dialog när ni har mindre tid på er

Utgå ifrån en observation du själv deltagit i eller någon frågeställning/annat den handledda vill ha återkoppling på:

    1. Ta reda på hur din adept känner och tänker med en öppen fråga. ”Berätta, hur kändes detta?”.”Vad har du för tankar om situationen?” ”Vad tror du att det kan röra sig om?” ”Vad hade du för målsättning här?” 
    2. Bekräfta studentens tankar och känslor – ge kvitton, bekräfta, ställ eventuella följdfrågor.
      ”Jag förstår att detta kan kännas jobbigt…””OK, då förstår jag hur du tänker..” ”Berätta mer…” ”Vilka fler alternativ funderade du över..?”
    3. Ge återkoppling i form av bekräftande och framåtsiktande återkoppling (feedforward).  ”Det fungerade bra tycker jag när du…det gjorde att patienten… Ett förslag är att … När detta händer brukar jag…Nästa gång, pröva att …och se hur det fungerar …

Utforskande handledningssamtal

I ett traditionellt handledningssamtal är handledaren ofta  ’experten’ (mästar-lärling-modeller) som ställer frågor och som därmed leder samtalet och styr interaktionen. Ett utforskande handledningssamtal ligger mer i linje med vad bland annat kallats för partnerskapsmodellen, eller personcentrerad handledning där den handledda är delaktig  i ett mer symmetriskt samtal.

En sådan symmetri byggs upp bland annat genom vilka frågor som ställs och hur dessa ställs. Genom frågor möjliggörs för den som handleds att ta initiativ, planera,  fatta egna underbyggda beslut.  Den man handleder får ett större  inflytande över sitt lärande och därmed också möjlighet att bli mer självstyrd och självständig. (J. Magnusson 2021).

Vid ett utforskande samtal liksom vid återkoppling i dialog handlar det om att ta reda på hur någon resonerat och därför handlat på ett visst sätt, snarare än att innan bestämma sig för att handlingen var fel och behöver korrigeras.

Metoden innebär att skapa en miljö som både är trygg och tillräckligt utmanande för fördjupade reflektioner. Modellen används bland annat vid simulator- och team-träning, vid medarbetarsamtal och i undervisning.

Modellen kan användas både när du vill ta upp något med en person handleder som du är bekymrad över (ett tveksamt beslut etc) och med någon du handleder som fungerar bra i arbetet men som behöver utmanas för att utvecklas professionellt. Här kan ni behöva lite mer tid på er för fördjupade reflektioner.

Ett utforskande samtal skiljer sig från samtal där handledaren vill ha svar på mer riktade frågor.

Utforskande samtal är autonomistödjande och tränar den handledde i att fatta underbyggda, självständiga beslut.

Handledning som utforskar kan leda till lärande för båda parter.

Ett exempel på en AT-läkares upplevelse av ett utforskande handledningssamtal ser du längst ner på sidan. En annan typ av handledningssamtal som kan vara till hjälp efter en kritisk händelese är ”Avlastande handledningssamtal”.

Utgångspunktenför utforskande  är ett förhållningssätt som bygger på:

  • intresse och nyfikenhet på den andres upplevelser, erfarenheter och tankar kring en situation
  • respekt för den andres upplevelse, känslor och tankar (att inte döma eller utgå ifrån att någon känner eller tänker ”fel”)
  • värdet av att vara öppen och ärlig i sin egen uppfattning och av återkoppling

Strategin innebär att du:

1. Delger vad du observerat

” jag la märke till att …”

2. Framställer en hypotes

jag tolkar det som att du tänkte att patienten skulle må bättre av att du...”

3. Ställer öppna, utforskande frågor för att utforska hur den andre tänker och vilka utgångspunkter som låg till grund för handlingen

”Stämmer detta eller är jag på helt fel spår..?”  Berätta hur du tänkte där?” ”Vad var som gjorde att..?” ”Hur reagerade…?” etc.

4. Ger din bild av situationen, hur du själv hade agerat, ger konstruktiv feedback och feedforward.

”Jag uppfattar situationen som … och jag skulle absolut välja att …här”.  ”Bra att du….det tror jag var till stor hjälp..””I den här situationen hade jag också .. ”Nästa gång pröva att …och se hur det funkar .. ” Nästa gång, undvik att … då det kan  …” ”Ett förslag är att du….” etc

Utforskande frågor

Frågor kan utformas och användas på många olika sätt och få olika typer av funktioner i ett utforskande samtal.

  • Öppnande och överlämnande frågor  – öppnar för den handleddes delaktighet i handledningssamtalet
  • Utvecklande och fördjupande frågor –  stimulerar till att motivera, fördjupa resonemang
  • Utmanande och problematiserande frågor  – triggar ytterligare till att motivera, förklara och ibland argumentera för sina val (J. Magnusson 2021)

.

Magnusson, J. (2021). Handledarens frågor: Att möjliggöra självständighet i ett handledningssamtal, Högre utbildning, 11(1), 56–75.


Does your leadership reduce learning? Roger Schwarz (2006) Leader to Leader, Volume 2006, Issue 39, pages 40–47, Winter 2006.


There´s no such thing as non-judgemental debriefing: A theory and method for debriefing with good judgement. Rudolph, J, Simon, R. et al. (2006)Simulation in healthcare, 1: 49-55. Debriefing i artikeln ovan handlar om genomgångar med feedback efter simulerad teamträning och akut omhändertagande men beskriver modellen för utforskande samtal generellt.

Filmer

Nedan hittar du exempel på samtal där handledaren har olika förhållningssätt, icke-utforskande respektive mer utforskande, vilket får olika konsekvenser. Ingen av dessa är regelrätta demonstrationsfilmer utan är tänkta att utgöra ett underlag för diskussion om handledningssamtal. Scenerna utspelar sig på en vårdcentral. Jakob och Tiia i filmerna är handledare/läkare respektive läkarstudenter men agerar här skådespelare och spelar roller för diskussionens skull.

Titta gärna på filmerna några stycken tillsammans och diskutera

  • användbarheten av denna typ av samtal
  • idéer till hur samtalen skulle kunna bli än mer användbara för professionell utveckling
Film 1 och 2 utgår ifrån samma scenario vilket presenteras i filmerna. Film 1 visar utfallet av ett samtal där Tiia (läkare under utbildning/läkarstudent) inte känner sig lyssnad på. Se den först!

Film 2 är ett exempel på hur ett så kallat utforskande samtal kan få ett annat resultat i jämförelse med film 1.

Film 1: Utforskande handledningssamtal, eller….?

Film 2: Utforskande handledningssamtal

Film 3 och 4 visar på ett annat scenario och en annan utgångspunkt för samtalet. Film 3 visar utfallet av ett samtal där Tiia (läkare under utbildning/läkarstudent) inte får så mycket utrymme. Se den först. Film 4 är ett exempel på hur ett utforskande samtal kan få ett annat resultat i jämförelse med film 3.

Jakob och Tiia i filmen är handledare/läkare respektive läkarstudenter men agerar här skådespelare och spelar roller för diskussionens skull.

Film 3: Utforskande handledningssamtal, eller….?

Film 4: Utforskande handledningssamtal

En variant på utforskande samtal hittar du i filmerna nedan.

Synopsis: Frame-Based Feedback is aimed at providing feedback that takes into account the thought processes and perspective of the other person. This requires that the educator take the time to inquire about why the other person choose to act as they did. More often than not, the educator will gain insights into why things happened that can then be used to craft more helpful and effective feedback.

För textning eller svensk automatisk översättning klicka på inställningshjulet!

Non-Judgmental eller ”gissa-vad-jag-tänker-på – feedback. En kontrast till utforskande feedback., Handledaren, med ett mindre lyckat resultat, försöker få studenten /läkaren under utbildning att själv komma på vad hon behöver utveckla.

Synopsis: In this type of feedback, the attending physician approaches the feedback receiver in an open and supportive manner. However, she does not ever mention the receivers’ main problem. Instead she asks multiple questions hoping that the receiver will identify or guess the problem herself. Often, this approach does not work since most of the time the receiver does not have the insight needed to identify the problem. Thus, this non-judgmental and non-corrective feedback is not recommended since the learner never hears about the concern.

Denna film ger först ett exempel på när samtalet inte leder dit handledaren vill och sedan ett exempel på en mer givande debriefing enligt filmskaparna. Fundera över hur detta skulle kunna fungera i din miljö?

Synopsis: Skillfully debriefing a negative outcome can convert a difficult experience into a rich learning opportunity. It is important to create a comfortable space for the learner to share their “frame” (i.e., how they understand the event and its cause). This approach can reveal the specific area that needs attention and the educator can then tailor the educational intervention to the learner. Educators should model a supportive and collaborative approach to addressing medical errors, and assume that the learner’s intention is to provide excellent medical care.

Synopsis: It is just as important to give positive feedback as it is to give negative feedback. General encouragement is nice but not nearly as helpful as by providing specific examples. By telling the trainee specifically what they did well, as demonstrated in this video, the trainee will not only get positive feedback but will also know exactly what they did well, which reinforces learning.

En AT-läkares tankar om utforskande samtal!

Studenten och jag var överens om att man snarare tenderar att hamna bredvid varandra än på motsatta sidor av förhandlingsbordet när man för ett meningsfullt och utforskande samtal. Att vända blicken inåt kan vara ett värdefullt första steg innan man kan inleda meningsfulla och utforskande samtal. Syftet med ett djupare samtal är inte bara att kommunicera vad den andra personen behöver förbättra, utan även att förstå den egna, dvs.studentens respektive handledarens utgångspunkt.

Vid utforskande samtal ger vi andra en möjlighet att relatera till oss, och att förstå och mötas med empati. Vi får förståelse för vår omgivning när vi bygger förtroendefulla relationer, ett utforskande samtal bidrar till vår förståelse. Det andra steget på vägen till meningsfulla samtal, som studenten kommunicerade, är att avsätta tid. Ta den hjälp du behöver och avsätt tid som en del i att arbeta aktivt med den egna utvecklingen. Vi tror att man vinner mycket på att etablera en berättarkultur på våra framtida arbetsplatser där medarbetarna vågar dela med sig av sina berättelser om framgångar och motgångar.

Reflektion hjälper hjärnan att bli mer fokuserad och närvarande, vilket blivit alltmer nödvändigt på de snabba och ständigt föränderliga arbetsplatserna. Att reagera känslomässigt på sin omgivning är en del av den mänskliga naturen. När du väl accepterar att du är ansvarig för dina reaktioner öppnar du upp en djupare reflektion. Vi mår bra när vi får konstruktiv och helst positiv respons. När du känner dig uppskattad och omtyckt blir det också lättare att hantera förändringar som uppkommer – även negativa sådana. Istället för att titta på det som inte fungerar, med risk att dras ner i en negativ känslospiral, blir det då lättare att känna glädje av det som fortfarande fungerar på jobbet. Utforskande samtal leder till nyfikenhet, reflektion och erfarenhets utbyte med andra, vilket skapar förutsättningar för utveckling.

För att ge meningsfull feedback och feedforward måste vi förstå den andra personens perspektiv, varför de gör som de gör och vad vi kan lära oss av dem. Att förstå studentens perspektiv kan därför bidra till bättre handledning och bör vara ett mål för framtida handledning.

Jon Lidfeldt AT-läkare Sus, Region Skåne