Klinisk handledning av studenterJag vill handleda / Generella tips för användbar återkoppling
Generella tips för användbar återkoppling
Många studier visar att återkoppling i form av narrativ, dvs beskrivande, feedback och feedforward har stor betydelse för lärande och vår professionella och personliga utveckling*. Kunskaper och färdigheter i återkoppling i både samarbets- och undervisningssituationer är en värdefull kommunikationskompetens.
Som handledare är ditt bidrag med observationer av och återkoppling till studenter och läkare under utbildning oumbärligt! Din återkoppling kan ge användbar information om vad man som individ kan utveckla vidare och hur detta kan göras i relation till stegvisa målsättningar. Men vad vet vi egentligen om användbarheten av olika former av återkoppling?*
(*Hattie och Timperley 2007; Hattie och Clarke 2018, Lundahl 2014)
Nedan hittar du en kort sammanfattning av vad många idag menar är kännetecknande för användbar eller konstruktiv återkoppling. Artiklarna som sammanfattningen är baserad på och annat fördjupningsmaterial hittar du i högermenyn: “Jag vill läsa mer…”
Kortfattat – generella tips
- Tänk igenom vad som är syftet med återkopplingen
- Tänk på återkoppling som ett samtal, en dialog – inte som en leverans av omdömen
- Involvera
- definiera tillsammans med den handledda vad återkopplingen ska relatera till – vad vill den du handleder uppnå
- låt den du handleder först själv berätta om vad denna tänker på och undrar över efter patientmötet
- Spegla, dvs beskriv vad du observerat med konkreta exempel. Prata om vad den handledda gör (inte hur denna är)
- Dela med dig av ditt perspektiv – undvik generaliseringar om vad den handledda ‘borde’ göra eller vad som är rätt eller fel
- Ge förslag på hur den handledda kan göra/träna etc för att utvecklas vidare (feed forward)
- Håll fokus på förändringsbara beteenden vid förslag på förändringar
- Tänk på att kloka frågor kan vara lika effektiva för utveckling som kommentarer
- Var uppmärksam på reaktioner
- Låt den handledda summera vad som sagts – det ger dig info om vad denna uppfattat och vad som nått fram
- Var flexibel, lyhörd och personcentrerad. Låt dig inte styras för strikt av strukturer och modeller. Feedback är kommunikation människor emellan och olika situationer och personer kan innebära att samtalet kan behöva ta olika vägar.
Återkoppling i dialog
Återkoppling blir mer användbar om den ges i dialog, ett samtal där man lyssnar på och möter mottagarens egna tankar och resonemang. Om du observerat en student/läkare under utbildning kan du bättre anpassa dina förslag och idéer för utveckling genom att inleda med att lyssna på och ta del av hur den du handleder själv tänker och dennas egna förslag på hur hen kan komma vidare. I en återkopplingssituation kan du som handledare fungera både som facilitator och bidra med dina kunskaper och erfarenheter. Det kan ta tid att vänja sig vid att man ibland kanske bidrar mer med de riktigt bra frågorna än som expert med de ”rätta” svaren.
“Feed up” – återkoppling i relation till målsättning
Användbar återkoppling är oftast relaterad till uppgift och mål. Som handledare ger du t ex återkoppling i relation till vad den du handleder vill uppnå i en viss situation. Detta bidrar till ”closing the gap” dvs en minskning av diskrepansen mellan beteende och målsättning*.
Exempel – “Jag vill bli bättre på att resonera kring differentialdiagnoser här på akuten.” (Den handleddas mål)
Förstärkning – “bra att du…”
Användbar återkoppling är också återkoppling som stärker ett beteende och ger dig information om att någon annan med erfarenhet och kunskap tycker att det du gör fungerar bra samt att du kan fortsätta med detta:
Exempel – “Jag tycker att det var bra att du hade flera arbetsdiagnoser inledningsvis för att undvika för tidiga slutsatser”
Feedforward: Så här kan du göra för att nå målet
Återkoppling som visats sig särskilt användbar är framåtsiktande återkoppling och återkoppling som ger den du handleder stöd för HUR denna kan komma vidare mot sitt mål – feedforward. Återkoppling som ger framåtsiktande tips, ett utbyte av idéer och alternativ som den du handleder kan pröva vid nästa tillfälle och utvärdera blir ofta mindre laddad än återkoppling som fokuserat på vad som uppfattats som “positivt eller negativt” i någons handlande. Även om du ger tips och förslag kan du om tiden tillåter, inleda med att inventera hur den du handleder själv tänker och dennas förslag på hur hen kan komma vidare.
Exempel 1- “Jag la märke till att du snabbt kom till slutsatsen att x diagnos var den mest troliga och i detta fallet finns det risk att du stänger dörren för andra resonemang för tidigt. Känner du igen detta, vad tänker du om det? Har du någon tanke /idé om hur du kan undvika detta? Mitt förslag är att pröva din hypotes än mer t ex Vad talar för och vad talar emot? Vilka fynd finns inte där? Vill du lära dig mer om differentialdiagnoser på akuten är ett tips att ta del av SWESAMs råd och tips om differentialdiagnostik. Det finns också ramverk för beslutsfattande på akuten – HÄR kan du hitta mer om detta inklusive minnesregler.”
Exempel 2 – “Nästa gång: pröva att göra så här och se om det funkar för dig”
Exempel 3 – “Till nästa gång: Observera mig när jag gör ett neurostatus. Leta efter saker jag gör som du vill fråga om. Sen pratar vi och du kan pröva igen”
Alternativ till “positivt/negativt” och omdömen
Feedback – spegel och leverans av synpunkter
Att ge feedback har definierats som att ge en person information som beskriver hur du uppfattar dennes beteende i en given aktivitet. Feedback gör oss medvetna om vad vi gör och hur vi gör detta. Vi använder oss av andras observationer och reaktioner som en spegel för att förstå konsekvenserna av vårt beteende. Med hjälp av denna information kan vi modifiera vårt beteende och utveckla färdigheter*.
“Bra – kan förbättras – bra”, är sandwich-modellen användbar?
Många modeller för konstruktiv och systematisk återkoppling för bedömning och lärande bygger på detta synsätt. Sådana modeller (t ex Sandwichmodellen och Pendletons modell) kan ge värdefull och snabbt tillgänglig information i till exempel en handledningssituation. De har fokus på hur man förmedlar synpunkter (ett sändarfokus) och bygger på att först ge synpunkter på vad som fungerade bra, sedan på vad som fungerade mindre bra och kan utvecklas/förbättras.
En sådan modell innebär dock att man kan reducera sina möjligheter att lära sig hur annorlunda den du handleder kan uppleva situationen och vilka utgångspunkter denne hade för att handla eller tänka som hen gjorde. Modellen kan också upplevas som mindre rak och leda till att feedback-mottagaren avfärdar berömmet för det som fungerade bra därför att man enbart ser det som en strategi. Berömmet kan uppfattas som en klapp på huvudet innan man kommer till det som verkligen är viktigt, hur man kan förändra de ”negativa” beteendena, följt av lite plåster på såren i form av mer beröm mot slutet*.
Hur tyckte du att det gick?
Det finns andra modeller som är mer inriktade på dialog men som fortfarande utgår ifrån en polarisering mellan positivt och negativt. Hur tyckte du att det gick? Vad tyckte du fungerade bra, respektive mindre bra? Denna inledande fråga kan leda till att man ganska direkt hamnar i bra/dåligt – positivt negativt dvs att värdera snarare än att först beskriva vad man gjorde och vad man ville uppnå. Andra inledande frågor som tex: Vad ville du försöka här? Vad ville du uppnå? är alternativ. För både sändare och mottagare kan det också ibland kännas krystat att prata om hur det gick om något annat fokus i situationen känns mer relevant att börja samtalet kring.
Walsh K. The rules. BMJ. 2005 Sep 10;331(7516):574. PMCID: PMC1200599.
Alternativa modeller
Alternativ till modeller och förhållningssätt som utgår ifrån uppfattningar om positivt och negativt är tex “Utforskande samtal” och “Feedforward“. Du hittar fler modeller under rubriken “Jag vill handleda” >”Återkoppling“.
Kortfattat kan du byta ut frågan “Hur tyckte du att det gick?” till exempelvis: ” Hur kändes detta? Berätta, vad tänker du om situationen /detta patientmöte? Vad vad det du ville/försökte göra? Hur gick dina resonemang?
(2019) Twelve tips to promote a feedback culture with a growth mind-set: Swinging the feedback pendulum from recipes to relationships, Medical Teacher, 41:6, 625-631
*Ur: Strand, P. (2021) Kommunikationskompetens -Att skifta perspektiv. I Björgell, O. & Uddenfeldt Wort. (red.) ST-boken: från BT till färdig specialist. Studentlitteratur. ss. 271-296.
Nedan hittar du exempel på vad man i aktuell litteratur återkommer till som mindre användbar återkoppling. Se tex Hattie & Timperley (2007); Hattie & Clarke (2018); Christian Lundahl (2018) och andra referenser i högermenyn “Jag vill läsa mer”.
Sifferbedömning (enbart)
Exempel – du ger siffran 4 (av 6) på en mini-CEX bedömning av förmåga att ta upp anamnes
Du måste själv ta tag i…
Exempel – “Jag kan hjälpa dig men då måste du själv ta tag i detta, annars ser jag ingen mening med att hjälpa dig”.
Öva mer-återkoppling
“Gör fler lumbalpunktioner…”
“Träffa fler patienter…”
“Gå färdigt utbildningen…”
“Du behöver lägga minst två timmar per vecka framöver på att öva suturering…”
Generaliseringar och “du är”
Många missförstånd och starka negativa reaktioner på återkoppling beror på att vi fäller alltför generella omdömen om varandra utan att förklara vilken betydelse vi lägger i det eller vilken tankeprocess som ligger bakom vår tolkning och återkoppling. Dessa ger också sällan någon användbar information att arbeta vidare med och har därför svagare effekt på lärandet.
”Du verkar ointresserad…”
”Du borde ta för dig mer…”
”Du är för osäker i kontakten med patienten…”
Om man fäller omdömet ”du verkar ointresserad.” är detta en personlig tolkning av ett konkret beteende. Vad betyder detta egentligen? Vilka beteenden åsyftas? Vad är det personen gör som får dig att uppfatta det så? Vad, enligt din referensram, gör att du tolkar detta beteende som avsaknad av intresse? Återkoppling som beskriver hur någon är snarare än vad någon gör är mindre användbar och kan skapa en känsla av att man vill försvara sig då man inte håller med om “diagnosen”:
“Du är alltför känslomässigt lagd vilket…”
“Du är väl pedantisk här”
“Du är inte tillräckligt påläst”
“Du tillhör den långsamma typen”
- Feedbacken är för generell och svårtolkad
- Den har en negativ inverkan på självuppfattning och självförtroende
- Det läggs fokus på ett positivt/negativt omdöme
- Vi får inte veta hur vi kan göra för att komma vidare
Fler exempel på feedback som är mindre användbar
“Det ser bra ut så här långt!”
“Bra jobbat!”
“Det där var inte särskilt bra genomfört …”
“Du borde …”
“Man kan inte …”
I Sverige och i många andra länder har pedagogen John Hatties resultat av metastudier (systematiserade översikter av forskningsartiklar inom lärande och återkoppling) nått stor spridning. I en artikel på Skolverkets hemsida (16/9 2020) påpekar man dock att “[…]forskningen om återkopplingens betydelse är inte så robust som många tolkat den. Snarare har många forskare riktat kritik mot de långtgående slutsatser som dragits baserat på forskningsöversikter”. Vissa forskare har ifrågasatt antagandet att komplexa och kontextberoende fenomen kan fångas med hjälp av sammanställningar av kvantitativa analyser.
“To relate feedback directly to behavior is very confusing. Results are contradictory and seldom straight-forward”. (Ilgen, Fisher, & Taylor, 1979, p. 368).
Stefan Ekecrantz har i artikeln ”Feedback and Student Learning? – A Critical Review of Research” närmare undersökt några av de metastudier som ofta förekommer i litteraturgenomgångar av formativ bedömning och återkoppling. Han menar att “[…]forskningsstödet för feedback i lärandesammanhang inte är så starkt som ofta påståtts men det betyder inte att vi ska slänga det överbord. Absolut inte”. Däremot skulle han vilja se mer nyanserade resonemang om återkoppling likt de Kluger och DeNisi (1996) för. De konstaterar exempelvis att olika typer av feedback fungerar på olika sätt i olika sammanhang och situationer och att viss feedback faktiskt inte för lärandet framåt. Till exempel så har man funnit att beröm som riktas mot person är exempel på feedback som snarast verkar ha negativ effekt på lärande. Men rätt riktad feedback kan vara till gagn för människors lärande. Olika former av feedback diskuteras av Hattie och Timperley i den vida spridda undersökningen ”The power of feedback”.” (Hattie & Timperley 2007; Hattie & Clarke 2018) Skolverket (16/9 2020)
Det många forskare konstaterar är att viss form av återkoppling har en högre grad av positiv inverkan på lärandet och är därmed mer användbar för den som vill lära och utvecklas professionellt, även om forskningsfältet är komplext.
Här hittar du filmer att använda för diskussioner och utbildning eller workshops om återkoppling, handledning och lärande!
Jag vill handleda / Generella tips för användbar återkoppling
Generella tips för användbar återkoppling
Många studier visar att återkoppling i form av narrativ, dvs beskrivande, feedback och feedforward har stor betydelse för lärande och vår professionella och personliga utveckling*. Kunskaper och färdigheter i återkoppling i både samarbets- och undervisningssituationer är en värdefull kommunikationskompetens.
Som handledare är ditt bidrag med observationer av och återkoppling till studenter och läkare under utbildning oumbärligt! Din återkoppling kan ge användbar information om vad man som individ kan utveckla vidare och hur detta kan göras i relation till stegvisa målsättningar. Men vad vet vi egentligen om användbarheten av olika former av återkoppling?*
(*Hattie och Timperley 2007; Hattie och Clarke 2018, Lundahl 2014)
Nedan hittar du en kort sammanfattning av vad många idag menar är kännetecknande för användbar eller konstruktiv återkoppling. Artiklarna som sammanfattningen är baserad på och annat fördjupningsmaterial hittar du i högermenyn: “Jag vill läsa mer…”
Kortfattat – generella tips
- Tänk igenom vad som är syftet med återkopplingen
- Tänk på återkoppling som ett samtal, en dialog – inte som en leverans av omdömen
- Involvera
- definiera tillsammans med den handledda vad återkopplingen ska relatera till – vad vill den du handleder uppnå
- låt den du handleder först själv berätta om vad denna tänker på och undrar över efter patientmötet
- Spegla, dvs beskriv vad du observerat med konkreta exempel. Prata om vad den handledda gör (inte hur denna är)
- Dela med dig av ditt perspektiv – undvik generaliseringar om vad den handledda ‘borde’ göra eller vad som är rätt eller fel
- Ge förslag på hur den handledda kan göra/träna etc för att utvecklas vidare (feed forward)
- Håll fokus på förändringsbara beteenden vid förslag på förändringar
- Tänk på att kloka frågor kan vara lika effektiva för utveckling som kommentarer
- Var uppmärksam på reaktioner
- Låt den handledda summera vad som sagts – det ger dig info om vad denna uppfattat och vad som nått fram
- Var flexibel, lyhörd och personcentrerad. Låt dig inte styras för strikt av strukturer och modeller. Feedback är kommunikation människor emellan och olika situationer och personer kan innebära att samtalet kan behöva ta olika vägar.
Återkoppling i dialog
Återkoppling blir mer användbar om den ges i dialog, ett samtal där man lyssnar på och möter mottagarens egna tankar och resonemang. Om du observerat en student/läkare under utbildning kan du bättre anpassa dina förslag och idéer för utveckling genom att inleda med att lyssna på och ta del av hur den du handleder själv tänker och dennas egna förslag på hur hen kan komma vidare. I en återkopplingssituation kan du som handledare fungera både som facilitator och bidra med dina kunskaper och erfarenheter. Det kan ta tid att vänja sig vid att man ibland kanske bidrar mer med de riktigt bra frågorna än som expert med de ”rätta” svaren.
“Feed up” – återkoppling i relation till målsättning
Användbar återkoppling är oftast relaterad till uppgift och mål. Som handledare ger du t ex återkoppling i relation till vad den du handleder vill uppnå i en viss situation. Detta bidrar till ”closing the gap” dvs en minskning av diskrepansen mellan beteende och målsättning*.
Exempel – “Jag vill bli bättre på att resonera kring differentialdiagnoser här på akuten.” (Den handleddas mål)
Förstärkning – “bra att du…”
Användbar återkoppling är också återkoppling som stärker ett beteende och ger dig information om att någon annan med erfarenhet och kunskap tycker att det du gör fungerar bra samt att du kan fortsätta med detta:
Exempel – “Jag tycker att det var bra att du hade flera arbetsdiagnoser inledningsvis för att undvika för tidiga slutsatser”
Feedforward: Så här kan du göra för att nå målet
Återkoppling som visats sig särskilt användbar är framåtsiktande återkoppling och återkoppling som ger den du handleder stöd för HUR denna kan komma vidare mot sitt mål – feedforward. Återkoppling som ger framåtsiktande tips, ett utbyte av idéer och alternativ som den du handleder kan pröva vid nästa tillfälle och utvärdera blir ofta mindre laddad än återkoppling som fokuserat på vad som uppfattats som “positivt eller negativt” i någons handlande. Även om du ger tips och förslag kan du om tiden tillåter, inleda med att inventera hur den du handleder själv tänker och dennas förslag på hur hen kan komma vidare.
Exempel 1- “Jag la märke till att du snabbt kom till slutsatsen att x diagnos var den mest troliga och i detta fallet finns det risk att du stänger dörren för andra resonemang för tidigt. Känner du igen detta, vad tänker du om det? Har du någon tanke /idé om hur du kan undvika detta? Mitt förslag är att pröva din hypotes än mer t ex Vad talar för och vad talar emot? Vilka fynd finns inte där? Vill du lära dig mer om differentialdiagnoser på akuten är ett tips att ta del av SWESAMs råd och tips om differentialdiagnostik. Det finns också ramverk för beslutsfattande på akuten – HÄR kan du hitta mer om detta inklusive minnesregler.”
Exempel 2 – “Nästa gång: pröva att göra så här och se om det funkar för dig”
Exempel 3 – “Till nästa gång: Observera mig när jag gör ett neurostatus. Leta efter saker jag gör som du vill fråga om. Sen pratar vi och du kan pröva igen”
Alternativ till “positivt/negativt” och omdömen
Feedback – spegel och leverans av synpunkter
Att ge feedback har definierats som att ge en person information som beskriver hur du uppfattar dennes beteende i en given aktivitet. Feedback gör oss medvetna om vad vi gör och hur vi gör detta. Vi använder oss av andras observationer och reaktioner som en spegel för att förstå konsekvenserna av vårt beteende. Med hjälp av denna information kan vi modifiera vårt beteende och utveckla färdigheter*.
“Bra – kan förbättras – bra”, är sandwich-modellen användbar?
Många modeller för konstruktiv och systematisk återkoppling för bedömning och lärande bygger på detta synsätt. Sådana modeller (t ex Sandwichmodellen och Pendletons modell) kan ge värdefull och snabbt tillgänglig information i till exempel en handledningssituation. De har fokus på hur man förmedlar synpunkter (ett sändarfokus) och bygger på att först ge synpunkter på vad som fungerade bra, sedan på vad som fungerade mindre bra och kan utvecklas/förbättras.
En sådan modell innebär dock att man kan reducera sina möjligheter att lära sig hur annorlunda den du handleder kan uppleva situationen och vilka utgångspunkter denne hade för att handla eller tänka som hen gjorde. Modellen kan också upplevas som mindre rak och leda till att feedback-mottagaren avfärdar berömmet för det som fungerade bra därför att man enbart ser det som en strategi. Berömmet kan uppfattas som en klapp på huvudet innan man kommer till det som verkligen är viktigt, hur man kan förändra de ”negativa” beteendena, följt av lite plåster på såren i form av mer beröm mot slutet*.
Hur tyckte du att det gick?
Det finns andra modeller som är mer inriktade på dialog men som fortfarande utgår ifrån en polarisering mellan positivt och negativt. Hur tyckte du att det gick? Vad tyckte du fungerade bra, respektive mindre bra? Denna inledande fråga kan leda till att man ganska direkt hamnar i bra/dåligt – positivt negativt dvs att värdera snarare än att först beskriva vad man gjorde och vad man ville uppnå. Andra inledande frågor som tex: Vad ville du försöka här? Vad ville du uppnå? är alternativ. För både sändare och mottagare kan det också ibland kännas krystat att prata om hur det gick om något annat fokus i situationen känns mer relevant att börja samtalet kring.
Walsh K. The rules. BMJ. 2005 Sep 10;331(7516):574. PMCID: PMC1200599.
Alternativa modeller
Alternativ till modeller och förhållningssätt som utgår ifrån uppfattningar om positivt och negativt är tex “Utforskande samtal” och “Feedforward“. Du hittar fler modeller under rubriken “Jag vill handleda” >”Återkoppling“.
Kortfattat kan du byta ut frågan “Hur tyckte du att det gick?” till exempelvis: ” Hur kändes detta? Berätta, vad tänker du om situationen /detta patientmöte? Vad vad det du ville/försökte göra? Hur gick dina resonemang?
(2019) Twelve tips to promote a feedback culture with a growth mind-set: Swinging the feedback pendulum from recipes to relationships, Medical Teacher, 41:6, 625-631
*Ur: Strand, P. (2021) Kommunikationskompetens -Att skifta perspektiv. I Björgell, O. & Uddenfeldt Wort. (red.) ST-boken: från BT till färdig specialist. Studentlitteratur. ss. 271-296.
Nedan hittar du exempel på vad man i aktuell litteratur återkommer till som mindre användbar återkoppling. Se tex Hattie & Timperley (2007); Hattie & Clarke (2018); Christian Lundahl (2018) och andra referenser i högermenyn “Jag vill läsa mer”.
Sifferbedömning (enbart)
Exempel – du ger siffran 4 (av 6) på en mini-CEX bedömning av förmåga att ta upp anamnes
Du måste själv ta tag i…
Exempel – “Jag kan hjälpa dig men då måste du själv ta tag i detta, annars ser jag ingen mening med att hjälpa dig”.
Öva mer-återkoppling
“Gör fler lumbalpunktioner…”
“Träffa fler patienter…”
“Gå färdigt utbildningen…”
“Du behöver lägga minst två timmar per vecka framöver på att öva suturering…”
Generaliseringar och “du är”
Många missförstånd och starka negativa reaktioner på återkoppling beror på att vi fäller alltför generella omdömen om varandra utan att förklara vilken betydelse vi lägger i det eller vilken tankeprocess som ligger bakom vår tolkning och återkoppling. Dessa ger också sällan någon användbar information att arbeta vidare med och har därför svagare effekt på lärandet.
”Du verkar ointresserad…”
”Du borde ta för dig mer…”
”Du är för osäker i kontakten med patienten…”
Om man fäller omdömet ”du verkar ointresserad.” är detta en personlig tolkning av ett konkret beteende. Vad betyder detta egentligen? Vilka beteenden åsyftas? Vad är det personen gör som får dig att uppfatta det så? Vad, enligt din referensram, gör att du tolkar detta beteende som avsaknad av intresse? Återkoppling som beskriver hur någon är snarare än vad någon gör är mindre användbar och kan skapa en känsla av att man vill försvara sig då man inte håller med om “diagnosen”:
“Du är alltför känslomässigt lagd vilket…”
“Du är väl pedantisk här”
“Du är inte tillräckligt påläst”
“Du tillhör den långsamma typen”
- Feedbacken är för generell och svårtolkad
- Den har en negativ inverkan på självuppfattning och självförtroende
- Det läggs fokus på ett positivt/negativt omdöme
- Vi får inte veta hur vi kan göra för att komma vidare
Fler exempel på feedback som är mindre användbar
“Det ser bra ut så här långt!”
“Bra jobbat!”
“Det där var inte särskilt bra genomfört …”
“Du borde …”
“Man kan inte …”
I Sverige och i många andra länder har pedagogen John Hatties resultat av metastudier (systematiserade översikter av forskningsartiklar inom lärande och återkoppling) nått stor spridning. I en artikel på Skolverkets hemsida (16/9 2020) påpekar man dock att “[…]forskningen om återkopplingens betydelse är inte så robust som många tolkat den. Snarare har många forskare riktat kritik mot de långtgående slutsatser som dragits baserat på forskningsöversikter”. Vissa forskare har ifrågasatt antagandet att komplexa och kontextberoende fenomen kan fångas med hjälp av sammanställningar av kvantitativa analyser.
“To relate feedback directly to behavior is very confusing. Results are contradictory and seldom straight-forward”. (Ilgen, Fisher, & Taylor, 1979, p. 368).
Stefan Ekecrantz har i artikeln ”Feedback and Student Learning? – A Critical Review of Research” närmare undersökt några av de metastudier som ofta förekommer i litteraturgenomgångar av formativ bedömning och återkoppling. Han menar att “[…]forskningsstödet för feedback i lärandesammanhang inte är så starkt som ofta påståtts men det betyder inte att vi ska slänga det överbord. Absolut inte”. Däremot skulle han vilja se mer nyanserade resonemang om återkoppling likt de Kluger och DeNisi (1996) för. De konstaterar exempelvis att olika typer av feedback fungerar på olika sätt i olika sammanhang och situationer och att viss feedback faktiskt inte för lärandet framåt. Till exempel så har man funnit att beröm som riktas mot person är exempel på feedback som snarast verkar ha negativ effekt på lärande. Men rätt riktad feedback kan vara till gagn för människors lärande. Olika former av feedback diskuteras av Hattie och Timperley i den vida spridda undersökningen ”The power of feedback”.” (Hattie & Timperley 2007; Hattie & Clarke 2018) Skolverket (16/9 2020)
Det många forskare konstaterar är att viss form av återkoppling har en högre grad av positiv inverkan på lärandet och är därmed mer användbar för den som vill lära och utvecklas professionellt, även om forskningsfältet är komplext.
Här hittar du filmer att använda för diskussioner och utbildning eller workshops om återkoppling, handledning och lärande!
