Nedan hittar du en kort sammanfattning av vad många idag menar är kännetecknande för användbar eller konstruktiv återkoppling. Artiklarna som sammanfattningen är baserad på och annat fördjupningsmaterial hittar du i högermenyn: “Jag vill läsa mer…”

Kortfattat – generella tips

• Tänk igenom vad som är syftet med återkopplingen
• Tänk på återkoppling som ett samtal – inte som en leverans av omdömen
• Involvera
  • definiera tillsammans med den handledda vad återkopplingen ska relatera till – vad vill den du handleder uppnå
  • låt den du handleder först själv reflektera  (sök via filtret “modeller för handledning eller modeller för återkoppling” under “Jag vill handleda…” för fler tips om detta)
• Spegla, dvs beskriv vad du observerat med konkreta exempel. Prata om vad den handledda gör (inte hur denna är)
• Dela med dig av ditt perspektiv – undvik generaliseringar om vad den handledda ‘borde’ göra eller vad som är rätt eller fel
• Ge förslag på hur den handledda kan göra/träna etc för att utvecklas vidare (feed forward)
• Håll fokus på förändringsbara beteenden vid förslag på förändringar
• Tänk på att kloka frågor kan vara lika effektiva för utveckling som kommentarer
• Var uppmärksam på reaktioner
• Låt den handledda summera vad som sagts – det ger dig info om vad denna uppfattat och vad som nått fram
• Var flexibel, lyhörd och personcentrerad. Låt dig inte styras för strikt av strukturer och modeller. Feedback är kommunikation människor emellan och olika situationer och personer kan innebära att samtalet kan behöva ta olika vägar.

Återkoppling i dialog

Återkoppling blir mer användbar om den ges i dialog, ett samtal där man lyssnar på och möter mottagarens egna tankar och resonemang. Om du observerat en student/läkare under utbildning kan du bättre anpassa dina förslag och idéer för utveckling genom att inleda med att lyssna på och ta del av hur den du handleder själv tänker och dennas egna förslag på hur hen kan komma vidare.  I en återkopplingssituation kan du som handledare fungera både som facilitator och bidra med dina kunskaper och erfarenheter. Det kan ta tid att vänja sig vid att man ibland kanske bidrar mer med de riktigt bra frågorna än som expert med de ”rätta” svaren.

“Feed up” – återkoppling i relation till målsättning

Användbar återkoppling är oftast relaterad till uppgift och mål.  Som handledare ger du t ex återkoppling i relation till vad den du handleder vill uppnå i en viss situation. Detta bidrar till ”closing the gap” dvs en minskning av diskrepansen mellan beteende och målsättning*.

Exempel – “Jag vill bli bättre på att resonera kring differentialdiagnoser här på akuten.” (Den handleddas mål)

Förstärkning – “bra att du…”

Användbar återkoppling är också återkoppling som stärker ett beteende och ger dig information om att någon annan med erfarenhet och kunskap tycker att det du gör fungerar bra samt att du kan fortsätta med detta:

Exempel – “Jag tycker att det var bra att du hade flera arbetsdiagnoser inledningsvis för att undvika för tidiga slutsatser”

Feedforward: Så här kan du göra för att nå målet

Återkoppling som visats sig särskilt användbar är framåtsiktande återkoppling och återkoppling som ger den du handleder stöd för HUR denna kan komma vidare mot sitt mål – feedforward. Återkoppling som ger framåtsiktande tips, ett utbyte av idéer och alternativ som den du handleder kan pröva vid nästa tillfälle och utvärdera blir ofta mindre laddad än återkoppling som fokuserat på vad som uppfattats som “positivt eller negativt” i någons handlande. Även om du ger tips och förslag kan du om tiden tillåter, inleda med att inventera hur den du handleder själv tänker och dennas förslag på hur hen kan komma vidare.

Exempel 1- “Jag la märke till att du snabbt kom till slutsatsen att x diagnos var den mest troliga och i detta fallet finns det risk att du stänger dörren för andra resonemang för tidigt.  Känner du igen detta, vad tänker du om det? Har du någon tanke /idé om hur du kan undvika detta? Mitt förslag är att pröva din hypotes än mer t ex Vad talar för och vad talar emot? Vilka fynd finns inte där? Vill du lära dig mer om differentialdiagnoser på akuten är ett tips att ta del av SWESAMs råd och tips om differentialdiagnostik. Det finns också ramverk för beslutsfattande på akuten – HÄR kan du hitta mer om detta inklusive minnesregler.”

Exempel 2 – “Nästa gång: pröva att göra så här och se om det funkar för dig”

Exempel 3 – “Till nästa gång: Observera mig när jag gör ett neurostatus. Leta efter saker jag gör som du vill fråga om. Sen pratar vi och du kan pröva igen”

Alternativ till “positivt/negativt” och omdömen

Feedback – spegel och leverans av synpunkter

Att ge feedback har definierats som att ge en person information som beskriver hur du uppfattar dennes beteende i en given aktivitet. Feedback gör oss medvetna om vad vi gör och hur vi gör detta. Vi använder oss av andras observationer och reaktioner som en spegel för att förstå konsekvenserna av vårt beteende. Med hjälp av denna information kan vi modifiera vårt beteende och utveckla färdigheter*.

“Bra – kan förbättras – bra”,  är sandwich-modellen användbar?

Många modeller för konstruktiv och systematisk återkoppling för bedömning och lärande bygger på detta synsätt. Sådana modeller (t ex Sandwichmodellen och Pendletons modell) kan ge värdefull och snabbt tillgänglig information i till exempel en handledningssituation. De har fokus på hur man förmedlar synpunkter (ett sändarfokus) och bygger på att först ge synpunkter på vad som fungerade bra, sedan på vad som fungerade mindre bra och kan utvecklas/förbättras.

En sådan modell innebär dock att man kan reducera sina möjligheter att lära sig hur annorlunda den du handleder kan uppleva situationen och vilka utgångspunkter denne hade för att handla eller tänka som hen gjorde. Modellen kan också upplevas som mindre rak och leda till att feedback-mottagaren avfärdar berömmet för det som fungerade bra därför att man enbart ser det som en strategi. Berömmet kan uppfattas som en klapp på huvudet innan man kommer till det som verkligen är viktigt, hur man kan förändra de ”negativa” beteendena, följt av lite plåster på såren i form av mer beröm mot slutet*.

Hur tyckte du att det gick?

Det finns andra modeller som är mer inriktade på dialog men som fortfarande utgår ifrån en polarisering mellan positivt och negativt. Hur tyckte du att det gick? Vad tyckte du fungerade bra, respektive mindre bra? Denna inledande fråga kan  leda till att man ganska direkt hamnar i bra/dåligt – positivt negativt dvs att värdera  snarare än att först beskriva vad man gjorde och vad man ville uppnå. Andra inledande frågor som tex: Vad ville du försöka här? Vad ville du uppnå? är alternativ. För både sändare och mottagare kan det också ibland kännas krystat att prata om hur det gick om något annat fokus i situationen känns mer relevant att börja samtalet kring.

Walsh K. The rules. BMJ. 2005 Sep 10;331(7516):574. PMCID: PMC1200599.

Alternativa modeller

Alternativ till modeller och förhållningssätt som utgår ifrån uppfattningar om positivt och negativt är tex “Utforskande återkopplingssamtal” och “Feedforward“. Du hittar fler modeller under temat “Jag vill handleda” och filtret “Modeller för återkoppling”

Kortfattat kan du byta ut frågan “Hur tyckte du att det gick?” till exempelvis: ” Hur kändes detta? Berätta, vad tänker du om situationen /detta patientmöte? Vad vad det du ville/försökte göra? Hur gick dina resonemang?

Subha Ramani, Karen D. Könings, Shiphra Ginsburg & Cees P. M. van der Vleuten (2019) Twelve tips to promote a feedback culture with a growth mind-set: Swinging the feedback pendulum from recipes to relationships, Medical Teacher, 41:6, 625-631

*Ur: Strand, P. (2021) Kommunikationskompetens  -Att skifta perspektiv. I Björgell, O. & Uddenfeldt Wort. (red.) ST-boken: från BT till färdig specialist. Studentlitteratur. ss. 271-296.