Reflektionsgrupper för AT-läkare Region Jönköpings län

En lösningsorienterad modell av reflektionsgrupp, en mötesplats för lärande, avlastning och utveckling. Den används med olika grupper och syften, här presenterad utifrån AT-läkare med syftet att stärka deras utveckling in i yrkesrollen.
Åsa Ekstrand Sporre, reflektionsledare psykoterapeut, socionom, Monica Petersson, reflektionsledare, studierektor, distriktsläkare, Karin Thörne, reflektionsledare, regionpedagog, psykoterapeut, barn- och ungdomspsykiater.

Vad innebär att reflektera i grupp för AT-läkare?

AT-läkare 8-10 st. och processledare träffas på neutral ostörd plats 1,5 tim/ 1 mån under hela AT. AT-läkarna tar upp konkreta situationer från vardagsarbetet som de varit med om eller har framför sig, såväl utmaningar, motgångar som framgångsfulla situationer. Med stöd av en pedagogisk process fokuseras en persons situation i taget och gruppen används som resurs.

Hur formas och genomförs reflektions i grupp? Skillnader mellan reflektion och handledning?

Reflektionsledare roll i gruppen – processledare?

Reflektionsledarutbildning – vikten att ha en metod/pedagogisk modell och betydelsen av vilken kompetensbakgrund reflektionsledaren har.

Denna modell för reflektionsgrupper finns beskrivet i vidstående bok: Att lära och utvecklas i sin profession.

Exempel med ST-läkare inom primärvården Region Jönköpings län

Syfte

Att i en trygg grupp av kollegor utforska de emotionella sidorna i läkar-patientmötet. Därigenom bli kompetent att känna igen och hantera båda patienternas och sina egna känslor, till nytta för båda parter.

Målgrupper

AT-, ST-, specialistläkare oftast inom primärvården. 3–10 deltagare per grupp och 1-2 ledare. Varje träff 1,5–2 timmar varannan till var fjärde vecka under en längre tid.

Utdrag från träff i en Balintgrupp

För att ge inblick i arbetssättet och samtidigt säkra sekretess har 42 minuter dragits samman till drygt 13 minuter.
Ledaren har inlett med att fråga vilka som har aktuella kliniska situationer de vill bearbeta. Läkaren har börjat beskriva bakgrunden runt aktuell patient och vad som framkom vid senaste besöket. Patienten är en äldre kvinna med svår kronisk psykisk ohälsa, som några år tidigare remitterades från psykiatrin till Vårdcentralen.

Pedagogisk process

Balintledaren säkrar trygga ramar och fördelar tiden mellan de läkare som önskar dra fall. Falldragande läkare berättar ur minnet om mötet med patienten, och varför man önskar dra fallet. Varför kände jag mig förvirrad/arg/ledsen osv? Därefter får läkaren sitta tyst och lyssna till gruppens arbete. Gruppen pratar om de känslor berättelsen väcker, fantasier man får och frågetecken som finns. Ledaren hjälper gruppen framåt, att alla kommer till tals, lyfter ämnen som inte tas upp, gör försiktiga tolkningar och att man håller sig från medicinska ämnen. Man strävar efter att inte undervisa eller ge råd. När samtalet verkar uttömt bjuds läkaren in i samtalet igen och man avslutar fallet gemensamt.

Ledarnas kompetens

Balintgruppledare har oftast en grundutbildning som läkare, specialiserad inom allmän medicin eller psykiatri, eller psykolog med erfarenhet av Balintgrupper. Klinisk erfarenhet av allmän medicin anses viktig. Ackreditering som ledare ges efter en två-årig utbildning, som är en kombination av teori och praktik i en Balintgrupp med en erfaren ledare.

Kontaktuppgifter

Dorte Kjeldmand, dorte.kjeldmand@rjl.se
Föreningen för Medicinsk Psykologi, under Läkarsällskapet