Jag vill handleda / Om instrument för återkoppling och bedömning

Om instrument för återkoppling och bedömning

På denna sida kan du läsa mer om bedömningsinstrument. Dessa har utvecklats för att ge handledare och handledd en struktur till stöd för observation, återkoppling och reflektion vid till exempel en medsittning eller annan situation. Strukturen används för att beskriva hur man uppfattat att någon agerat i en professionell situation och för förslag på hur denna kan komma vidare samt den handleddas egna tankar och plan för hur hen kan göra/träna för att utvecklas.

Instrumenten för bedömningar och återkoppling,  i form av mallar eller formulär  i pappers- eller digital form, ger underlag för bedömningar och stöd för återkommande skriftliga dokumentationer av återkoppling. Kontinuerlig återkoppling som dokumenteras bidrar till att ge den handledda en bild av sin progression, dvs hur färdigheter, förmågor och professionellt förhållningssätt utvecklas över tid.

Du hittar beskrivningar och exempel på instrument som validerats i andra länder och som översatts och modifierats för svenska förhållanden som till exempel Mini-CEX och DOPS, 360 graders bedömning, samt AssCE som används på många sjuksköterskeutbildningar i landet. Du hittar också en kort sammanfattning av aktuellt kunskapsläge vad det gäller skalor och bedömning för lärande till skillnad mot bedömning av lärande.

Vilka instrument finns att välja på?

På utbildningar av bland annat fysioterapeuter, arbetsterapeuter, audionomer, sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, logopeder, läkare samt för bedömningar av AT/BT/ST-läkare runt om i landet används många olika bedömningsinstrument. Nedan finns beskrivningar av några vanliga instrument.

I skrivandets stund har vi (utöver valideringsstudier av AssCE) inte kunnat identifiera någon valideringsstudie av övriga  svenska versionerna av de instrument som exemplifieras.  Flera av de versioner vi med stöd av regioner och lärosäten inventerat, är väl använda i svensk kontext. Bedömningsinstrumenten kan ha olika utformning och olika typer av skalor används. På formulärsidan kan du läsa mer om utformningen av de digitala versioner som erbjuds på  www.kliniskhandledning.se och varför de utformats på detta sätt.

Ytterligare beskrivningar av de olika instrumenten hittar du på de platser vi länkar till samt t ex i ST-boken. 

Några exempel på instrument

Mini Clinical Evaluation Exercise (mini-CEX)

Dokumentation med Mini Clinical Evaluation Exercise (mini-CEX)  genomförs vid medsittning. I formuläret kan man fokusera på  att dokumentera någon aspekt av mötet mellan vårdgivare och patient. Vid ett tillfälle kan man t ex fokusera på patientbemötande, vid ett annat status och vid ett tredje den samlade kliniska bedömningen.

Direct Observation of Procedural Skills (DOPS)

Med hjälp av DOPS kan man bedöma studentens/kollegans under utbildning tekniska utförande, färdighet och interaktion med patienten i samband med en procedur eller ingrepp – ett kortare praktiskt moment.

Assessment of Clinical Education (AssCE)

AssCE-formuläret är utvecklat för bedömning av sjuksköterskestuderandes måluppfyllelse. Formuläret utgör ett stöd för ett strukturerat samtal där studenternas lärande och mål är i fokus. Formuläret består av 21 faktorer uppdelade i fem områden kopplade till kompetensbeskrivningar* för en legitimerad sjuksköterska (kärnkompetenser) en sjuksköterska i Sverige förväntas tillägna sig.  Faktorerna är beskrivna i två nivåer av målupp­fyllelse, God respektive Mycket god måluppfyllelse. Det finns AssCE för både för grundutbildningsnivå och för avancerad nivå, Det är studentens ansvar att också skatta sina förmågor inom dessa uppräknade områden.

Här kan du ta del av den reviderade versionen av Kompetensbeskrivningen (Svensk sjuksköterskeförening januari 2024) för legitimerad sjuksköterska som utgör ett stöd för legitimerade sjuksköterskor, beslutsfattare och verksamhetsansvariga inom hälso-och sjukvård, sjuksköterskestudenter och lärare på lärosäten.

Case Based Discussion(CBD)

Case Based Discussion (CBD) är en strukturerad diskussion mellan handledare och handledd av patientfall, fall som kollegan under utbildning/studenten har handlagt.  Utgångspunkten är  egna journalanteckningar. Anteckningarna diskuteras utifrån ett antal perspektiv som framgår av formuläret för CBD. Varje CBD representerar olika kliniska problem, i första hand inom områden som ingår i målbeskrivningen.

360 graders bedömning

360-gradersbedömning är ett instrument som används för att bedöma framför allt ST-läkares professionella agerande i den kliniska vardagen. Instrumentet kan även användas för bedömning av läkarstudent eller AT/BT-läkare. Bedömningar görs bäst av personer som arbetar tillsammans med den det gäller. Vi bedömning av ST-läkare kan ST-läkaren själv få välja ut sex medarbetare, varav tre  läkare och tre representanter för andra personalgrupper. Tillvägagångssättet kan variera, ibland väljer någon annan ut bedömare och dessa kan då vara anonyma.

Handledaren eller ST-läkaren delar ut medarbetarformuläret till utvalda personer och förklarar syftet med bedömningen.  Handledaren samlar in svaren för att sedan ge återkoppling till ST-läkaren, som under tiden har fyllt i ett självskattningsformulär med motsvarande innehåll.

I en efterföljande diskussion kan handledaren ge en samlad återkoppling till läkaren under utbildning och man kan tillsammans diskutera och jämföra med resultatet av  självskattningen.

Specialistkollegium

Specialistkollegium innebär att specialisterna vid en klinik samlas för att gemensamt bedöma en ST-läkare utifrån ett antal kriterier.  ST-läkaren ska samtidigt skatta sig själv utifrån samma kriterier. Huvudhandledaren samlar in den skriftliga återkopplingen samt dokumenterar deltagarnas synpunkter för att så snart som möjligt efter specialistkollegiet ge den samlade återkopplingen direkt till ST-läkaren.

Digitala Mini-CEX och DOPS samt många fler formulär för återkoppling, självskattning och utvärdering hittar du här. Du kan fylla i formulären direkt på respektive sida och maila till en eller fler mottagare.

Länkar till bedömningsmallar

Nedan hittar du mallar för bedömning av ST-läkare från olika regioner

Vårdgivare Skåne (Dessa PDF-mallar kommer att försvinna och ersättas av de digitala mallar vi presenterar på formulärsidan här men än så länge kan du hitta tidigare versioner ovan)

Vårdgivare Region Örebro Län

Region Norrbotten (du hittar även mallar för AT/BT  här)

Fler instruktioner och mallar för bedömning av AT-läkare

Nedan exempel kommer  från Region Skånes universitets sjukhus. (Dessa PDF-mallar kommer att försvinna och ersättas av de digitala mallar vi presenterar på formulärsidan här men än så länge kan du hitta tidigare versioner ovan)

Mini-CEX, AT

Mini-CEX – instruktioner för bedömning, AT

Direct observation of procedural skills, AT

DOPS – instruktioner för bedömning, AT

Case based discussion, AT

CBD – instruktioner för bedömning, AT

360 grader – medarbetares bedömning, AT

360 grader – egenbedömning, AT

Mallar för bedömning av BT-läkare

Nedan exempel kommer  från Region Skånes universitets sjukhus. (Dessa PDF-mallar kommer att försvinna och ersättas av de digitala mallar vi presenterar på formulärsidan här men än så länge kan du hitta tidigare versioner ovan)

Mini-CEX, BT

Mini-CEX, instruktioner för bedömning, BT

Direct observation of procedural skills, BT

DOPS, instruktioner för bedömningar, BT

Case based discussion, BT

CBD, instruktioner för bedömning, BT

360 grader – medarbetares bedömning, BT

360 grader – instruktioner för bedömning, BT

Varför gör vi bedömningar?

Bedömningar för och av lärande

Kompetens är ett samlingsbegrepp för en individs förmåga att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter t ex kommunikations- eller samarbetsförmåga. Som student/kollega under utbildning behöver man kunna demonstrera att man kan omsätta kunskaper och färdigheter i praktiken för att utföra en arbetsuppgift eller en professionell aktivitet självständigt och patientsäkert.

Regelbundna observationer och bedömningar eller “avstämningar” under klinisk utbildning och/eller tjänstgöring ger möjlighet till användbar återkoppling på vad man behöver träna mer på, och hur, för vidare utveckling och gradvis ökad självständighet i utförande av arbete.  På så sätt blir bedömningar ett verktyg för lärande och inte enbart av lärande (dvs en slutbedömning av godkänt/icke godkänt beteende efter en arbetsperiod).

Vill du veta mer om varför bedömning för lärande har visat sig ha goda resultat för studenters lärande och progression finns en klargörande och lätttillgänglig “tutorial” dvs handledning/introduktion HÄR från Queens University i Kanada.

Vad bedömer vi?

Bedömning och återkoppling mot mål

För att bedömningar ska vara meningsfulla behöver både bedömare och den som bedömer vara klara över vad det är man siktar emot dvs vad är det man ska uppnå i situationen och på längre sikt. Målstyrd utbildning innebär att det finns mål man ska ha uppnått till exempel i slutet av en kurs på ett utbildningsprogram eller för sin ST-utbildning.  På läkarprogrammen i Sverige arbetar men nu även med EPA, dvs professionella aktiviteter man ska kunna utföra självständigt och patientsäkert efter en 6 årig läkarutbildning. EPA är också under utveckling på sjuksköterskeprogrammet Lunds universitet.

För att man som handledare och adept ska förstå vad som förväntas  och värdesätts i den prestation man bedömer så använder man ofta mer detaljerat beskrivna bedömningskriterier, konkreta beskrivningar av beteenden som förväntas vid utförandet av en uppgift till exempel en anamnesupptagning eller en bedömning av omvårdnadsbehov.. Man behöver också kriterier för vad man förväntas klara på olika nivåer i sin utbildning som student respektive kollega under utbildning (exempelvis ST/BT-läkare eller sjuksköterska under specialistutbildning)

Du hittar mer om återkoppling i relation till mål HÄR.

Hur bedömer vi?

Många observationer av många observatörer

Observationer för återkoppling kan göras av handledare eller kollegor t ex i form av medsittningar.  Även andra former av observationer kan göras av kollegor inom den den egna professionen och från andra professioner, t ex 360 graders bedömning. Det finns också bedömningsformer där sammantagna observationer och återkopplingen till en kollega under utbildning (till exempelvis en ST-läkare) diskuteras bland kollegorna för en sammantagen bedömning av kompetens och förbereddhet för arbetet. Exempel på detta är  specialistkollegium eller så kallade “entrustment decisions” (en grupp av lärare gör tillsammans en sammantagen bedömning av om studenten/kollegan under utbildning är tillräckligt förberedd för att anförtros att självständigt utföra ett antal professionella aktiviteter).

En större mängd observationer och återkoppling, över tid, från olika källor, ger goda möjlighet för både kollegan under utbildning/studenten att följa sin utveckling.  Den ansvarige handledaren får ett underlag för att bedöma grad av självständighet, hur mkt handledning som adepten fortfarande behöver samt i vilken form och kan på så sätt guida adepten vidare.

Så kallad “workplace-based assessment” är ett kunskapsområde inom medicinsk utbildning och pedagogik som har fått stor betydelse för lärande och professionell utveckling inom hälso- och sjukvårdsprofessioner. Studier inom området* har visat att återkommande avstämningar i form av observationer av beteenden i autentiska situationer, av flera olika observatörer,  är betydligt mer effektivt för lärande och utveckling än få helhetsbedömningar av uppnådd kompetens av någon eller några bedömare. Nedan kan du läsa om olika skalor  för återkoppling.

Hur ger jag användbar återkoppling?

Du hittar generella tips för användbar återkoppling HÄR och du hittar även olika modeller för återkoppling under kategorin med samma namn.

*Se högersplaten för referenser och fördjupningsmaterial.

Vilken skala ska man använda?

Skalor med siffror ger mindre användbar återkoppling

Bland annat studier inom skolforskning visar att skalor och återkoppling i form av siffra på en skala inte är en form av återkoppling som bidrar effektivt till lärande och utveckling. Studier visar också att återkoppling i form av en siffra på en skala ofta tar fokus ifrån beskrivande (narrativ) återkoppling i form av kommentarer om vad och hur man utvecklas. Kombination av siffror och kommentarer blir också mindre effektiv än verbalt beskrivna skalor och kommentarer (Lundahl m fl 2016; ten Cate m fl 2020).

Skalor som bedömer förmåga

Aktuellt kunskapsläge pekar även mot att skalor som bedömer olika grad av förmåga kan uppfattas som abstrakta och ger mindre användbar återkoppling för utveckling. Denna typ av skala har också uppfattats som svår att använda av bedömare då de säger lite om hur någon i praktiken klarar en arbetsuppgift. (ten Cate m fl 2020). Exempel på sådana skalor är olika steg på skalor av typen: visar otillräcklig – god förmåga; otillfredsställande förmåga – tillfredsställande förmåga, ingen förmåga- viss förmåga – god förmåga.

Förtroendebaserade bedömningar och skalor som bedömer grad av självständighet

En utveckling när det gäller instrument för bedömningar och återkoppling är skiftet från skalor med siffror mot olika verbalt beskrivande skalor. Under senare år används ofta skalor som innebär att man som handledare/bedömare tar beslut om adeptens grad av självständighet (vilken professionell aktivitet/arbetsuppgift adepten kan anförtros med lämplig nivå av handledning) så kallade Entrustment – Supervision scales (ES-skalor). Vid ofta återkommande observationer och återkoppling kan dessa skalor ge information till handledaren för beslut om nivå av handledning och till den handledda om hur man utvecklas över tid (progression) och vad man behöver träna mer på för ökad självständighet.

Många olika bedömningar till grund för sammantagen bedömning

Det är skillnad mellan:

Många olika beslut av många: Handledare gör ständigt så kallade ad-hoc-bedömningar i det dagliga arbetet ofta vid t ex medsittning eller när när man utför arbete tillsammans. om vilken grad av självständighet man ”vågar” anförtro en adept i en aktivitet efter en observation.

och

Ett summativt sammantaget beslut av någon/några: Beslut en ansvarig handledare tar (tillsammans med kollegor) på basis av många bedömningar om huruvida en adept är redo för att utföra en specifik arbetsuppgift självständigt framöver. Ett beslut om självständighet kan förändras om personen under handledning byter arbetsplats eller typ av patient då denna kan behöva en viss nivå av handledning igen under en period.

Tillbakablickande eller framåtblickande skala

Retrospektiv/Tillbakablickande (handledarfokuserad) skala: Skala som indikerar vilken nivå av handledning jag som handledare behövde ge vid observationstillfället. Exempel:

Jag fick göra det mesta Jag fick instruera större delen av tiden Jag fick ge instruktioner då och då Det räckte att jag var i närheten Jag behövde inte vara i närheten

Retrospektiv/Tillbakablickande (adeptfokuserad) skala som används för framåtblickande beslut. Exempel:

Den jag handledde var aktiv observatör när jag utförde aktiviteten Den jag handledde utförde aktiviteten tillsammans med mig Den jag handledde utförde aktiviteten, jag var med och kompletterade (reaktivt) Den jag handledde utförde aktiviteten, jag var med och behövde inte komplettera (direkt observation) Den jag handledde utförde aktiviteten, jag var i närheten och kompletterade (indirekt observation) Den jag handledde utförde aktiviteten, jag var i närheten och behövde inte komplettera (indirekt observation)

Framåtblickande skala: Exempel ”Vilket av följande påståenden stämmer med din rekommendation för nästa tillfälle”

Observerar handledare Kan utföra aktiviteten tillsammans med HL Kan själv utföra aktiviteten  med stöd av närvarande HL Kan utföra aktiviteten självständigt (HL kan tillkallas vid behov) Kan själv handleda någon i denna aktivitet

Framåtblickande rekommendationsskala: Ger rekommendation till/uppmanar den handledda: Exempel ”Nästa gång du utför aktiviteten: ”

Var aktiv observatör när en handledare utför aktiviteten Utför aktiviteten tillsammans med en handledare Utför aktiviteten självständigt men med en handledare i rummet som kan komplettera vid behov Utför aktiviteten självständigt men förankra fynd och beslut med en handledare i närheten Utför aktiviteten självständigt

Viktigt!! Vid användning av en och samma skala kan man använda ett reducerat antal skalsteg. Till exempel kan en handledare av en student på tidiga kliniska terminer använda enbart tre eller fyra skalsteg (beroende på vilken skala man använder).

Hybrid

Framåtblickande skalor som ger en indikation om vad studenten/kollegan under utbildning förväntas klara i framtiden, hur förberedd denna är för uppgiften, rekommenderas av bland annat ten Cate m fl (2020) framför tillbakablickande skalor som uttrycker beslut om hur de klarade uppgiften vid observationstillfället. Men man understryker också svårigheten i att bedöma hur någon man handleder, som man inte känner så väl,  kommer att klara framtida situationer baserat på få observationer. Ett alternativ är en s k hybrid. Exempel:

(1) bedömning av vilken nivå av handledning den man handleder behövde nu  (2)  en indikation av svårighetsgrad, och (3) en uppskattning av nivå av handledning
adepten kan behöva nästa gång.

En typ av hybridskala används på flera av de digitala formulär som finns på denna webbplats.

Vad innebär förtroende

Viktig distinktion!! Förtroende (entrustment) handlar om man kan anförtro studenten/kollegan under utbildning att utföra en aktivitet  – inte om man har förtroende för denna. Är dstudenten/kollegan under utbildning förberedd för en specifik nivå av självständighet när det gäller just denna specifika aktivitet?!

Fritextkommentarer viktigast

Kom ihåg! Den narrativa återkopplingen,  dvs fritext-kommentarer inriktad på framåtsiktande återkoppling om hur du kan utveckla en specifik förmåga eller färdighet, är återkoppling som beskrivits som allra mest betydelsefull för lärande och återkoppling. Därför kan det vara bra att placera utrymme för fritextkommentar längst upp på ett bedömningsformulär så att detta inte kommer sist i prioriteringsordningen.

Ett exempel på en inledning till framåtsiktande återkoppling (feedforward): Nästa gång pröva att..

Du hittar generella tips för användbar återkoppling HÄR.

Exempel på bedömning med Mini-CEX

Nedan hittar du fyra filmer som exemplifierar olika aspekter av mini-CEX bedömningar. (Dessa är inte från en svensk kontext men ger ändå en generell bild av syfte och genomförande).

Undersökning


WBA Orientation: Mini-CEX – Physical Examination Example from ACEM Digital Media on Vimeo.

Kommunikation


WBA Orientation: Mini-CEX – Communication Example from ACEM Digital Media on Vimeo.

Feedback session


WBA Orientation: Mini-CEX – Feedback Example from ACEM Digital Media on Vimeo.

Bedömarens beteende


WBA Orientation – Assessor Behaviour from ACEM Digital Media on Vimeo.

Om bedömningars betydelse för lärande och olika sätt att bedöma hittar du en översiktlig introduktion och handledning här:

Understanding the role of assessment

Materialet är utarbetat av Queens University i Kanada och här finns även fler introduktioner och “tutorials” om återkoppling, aktivt lärande och bedömning.  På engelska men ett gediget och samtidigt lätttillgängligt material att använda själv eller tillsammans med kollegor.

“Faculty development toolkit”

Ett material till stöd för att träna bedömning dvs obseravtion och återkoppling på detaljnivå. Ett användbart material med olika övningar som ännu inte är översatta till svenska men lätttillgängligt och praktiskt inriktat. Materialet är skapat av Accreditation Council for Garduate Medical Education (ACGME) *

*(An independent, 501(c)(3), not-for-profit organization that sets and monitors voluntary professional educational standards essential in preparing physicians to deliver safe, high-quality medical care to all Americans)

ST-boken Kapitel 14 “Bedömning av ST-läkarnas kompetensutveckling” Red: Ola Björgell och Ulrika Uddenfeldt Wort. Kapitelförfattare: Ulrika Uddenfeldt Wort, Gudrun Edgren och Fredrik Walentin

The mini-CEX: a method for assessing clinical skills. Norcini JJ, Blank LL, Duffy FD, Fortna GS.Ann Intern Med. 2003 Mar 18;138(6):476-81.

Resident Perceptions of Assessment and Feedback in Competency-Based Medical Education: A Focus Group Study of One Internal Medicine Residency Program

Branfield Day L, Miles A, Ginsburg S, Melvin L. Acad Med. 2020 Nov;95(11):1712-1717

Workplace-based assessment as an educational tool: AMEE Guide No. 31. Norcini J, Burch V. Med Teach. 2007 Nov;29(9):855-71.

A Reliability Analysis of Entrustment-Derived Workplace-Based Assessments.

Kelleher M, Kinnear B, Sall D, Schumacher D, Schauer DP, Warm EJ, Kelcey B. Acad Med. 2020 Apr;95(4):616-622.

Ryan MS, Khan AR, Park YS, Chastain C, Phillipi C, Santen SA, Barron BA, Obeso V, Yingling SL; Core Entrustable Professional Activities for Entering Residency Pilot Program. Workplace-Based Entrustment Scales for the Core EPAs: A Multisite Comparison of Validity Evidence for Two Proposed Instruments Using Structured Vignettes and Trained Raters. Acad Med. 2022 Apr 1;97(4):544-551.

Generalizability of the Ottawa and Chen Scales to Render Entrustment Decisions for the Core EPAs in the Workplace.

Ryan MS, Khamishon R, Richards A, Perera R, Garber A, Santen SA. A Question of Scale? Acad Med. 2022 Apr 1;97(4):552-561.

The utility of mini-Clinical Evaluation Exercise in undergraduate and postgraduate medical education: A BEME review: BEME Guide No. 59. Mortaz Hejri S, Jalili M, Masoomi R, Shirazi M, Nedjat S, Norcini J. Med Teach. 2020 Feb;42(2):125-142.

Tools for direct observation and assessment of clinical skills of medical trainees: a systematic review. Kogan JR, Holmboe ES, Hauer KE. JAMA. 2009 Sep 23;302(12):1316-26.

Assessing Trainees and Making Entrustment Decisions: On the Nature and Use of Entrustment-Supervision Scales. ten Cate, Olle; Schwartz, Alan; Chen, H. Carrie. Academic Medicine: November 2020 – Volume 95 – Issue 11 – p 1662-1669

Workplace-based assessment En websida från The Royal College of Physiciand´s and Surgeons (Canada) om bedömning och återkoppling i den kliniska miljön. OM ST och AT men också användbart för läkarstudenter på grundutbildning. Finns en tillhörande guide som beskriver några modeller för observation och återkoppling/samtal.

Can I leave the theatre? A key to more reliable workplace-based assessment. Weller JM, Misur M, Nicolson S, Morris J, Ure S, Crossley J, Jolly B. Br J Anaesth. 2014 Jun;112(6):1083-91

Making robust assessments of specialist trainees’ workplace performance.

J. M. Weller, D. J. Castanelli, Y. Chen, B. Jolly, BJA: British Journal of Anaesthesia, Volume 118, Issue 2, February 2017, Pages 207–214

Betygssystemi internationell belysning Christian Lundahl, Magnus Hultén och Sverre Tveit Skolverket, Stockholm 2016

Programmatic assessment: from assessment of learning to assessment for learning.
LWT Schuwirth, CPM Van der Vleuten
Medical Teacher 33 (6), 478-485.

Här hittar du en översiktlig introduktion och handledning om bedömningars betydelse för lärande och olika sätt att bedöma:

Understanding the role of assessment

Materialet är utarbetat av Queens University i Kanada och här finns även fler introduktioner och “tutorials” om återkoppling, aktivt lärande och bedömning.  På engelska men ett gediget och samtidigt lätttillgängligt material att använda själv eller tillsammans med kollegor.

Bedömning av lärande och bedömning för lärande

“Assessment – the silent killer of learning”

Professor Eric Mazur berättar här om en flygresa och en insikt om hur bedömning av lärande kan bli ett hinder för lärande snarare än ett stöd.

Eric Mazur som bland annat myntade begreppet flipped classroom och arbetat med alternativa bedömnings och examinationsmetoder inom  universitetsutbildningar i naturvetenskap.

Nedan sammanfattar Christian Lundahl, Professor i pedagogik Karlstad universitet, vad bedömning för lärande och bedömning av lärande innebär och vad som skiljer bedömningarna åt.

Dessa begrepp har varit flitigt använda de senaste decennierna men tolkats och använts på olika sätt. Begreppen har sitt ursprung i amerikansk utvärderingsteori (Lundahl , Hultén och Tveit 2016) men har under senare år använts inom utbildning för att beteckna olika former av bedömning med olika syften. En återkommande definition har varit:

“Summativ bedömning är en bedömning i förhållande till standarder, mål och kriterier. Formativ bedömning handlar om att identifiera skillnaderna mellan faktisk och förväntad måluppfyllelse och ge återkoppling så att målen kan nås” (Taras, 2007, s. 364, ur Lundahl mfl 20196 s 5)

Idag är bedömning i relation till måluppfyllelse, te x kursmål eller egna personliga mål för lärande, i fokus för många modeller för återkoppling i  t ex Hattie och Timperleys modell:

“Vart är jag på väg? Hur går det för mig? Vad är nästa steg för att nå målet?” (Hattie och Timperley 2007)

Du kan läsa mer om användbar återkoppling i relation till mål här. Christian Lundahl (ovan) menar att summativ bedömning ska fastställa grad av måluppfyllelse, och kan utgöra underlag för återkoppling på hur måluppfyllelsen kan höjas (formativ bedömning). Han menar att det är fel att tala om formativ och summativ bedömning som dikotomier. Summativ bedömning är tvärtom en viktig del av den formativa bedömningens utgångspunkter” (Lundahl m fl 2016 s 6).

Jag vill handleda / Om instrument för återkoppling och bedömning

Om instrument för återkoppling och bedömning

På denna sida kan du läsa mer om bedömningsinstrument. Dessa har utvecklats för att ge handledare och handledd en struktur till stöd för observation, återkoppling och reflektion vid till exempel en medsittning eller annan situation. Strukturen används för att beskriva hur man uppfattat att någon agerat i en professionell situation och för förslag på hur denna kan komma vidare samt den handleddas egna tankar och plan för hur hen kan göra/träna för att utvecklas.

Instrumenten för bedömningar och återkoppling,  i form av mallar eller formulär  i pappers- eller digital form, ger underlag för bedömningar och stöd för återkommande skriftliga dokumentationer av återkoppling. Kontinuerlig återkoppling som dokumenteras bidrar till att ge den handledda en bild av sin progression, dvs hur färdigheter, förmågor och professionellt förhållningssätt utvecklas över tid.

Du hittar beskrivningar och exempel på instrument som validerats i andra länder och som översatts och modifierats för svenska förhållanden som till exempel Mini-CEX och DOPS, 360 graders bedömning, samt AssCE som används på många sjuksköterskeutbildningar i landet. Du hittar också en kort sammanfattning av aktuellt kunskapsläge vad det gäller skalor och bedömning för lärande till skillnad mot bedömning av lärande.

Vilka instrument finns att välja på?

På utbildningar av bland annat fysioterapeuter, arbetsterapeuter, audionomer, sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, logopeder, läkare samt för bedömningar av AT/BT/ST-läkare runt om i landet används många olika bedömningsinstrument. Nedan finns beskrivningar av några vanliga instrument.

I skrivandets stund har vi (utöver valideringsstudier av AssCE) inte kunnat identifiera någon valideringsstudie av övriga  svenska versionerna av de instrument som exemplifieras.  Flera av de versioner vi med stöd av regioner och lärosäten inventerat, är väl använda i svensk kontext. Bedömningsinstrumenten kan ha olika utformning och olika typer av skalor används. På formulärsidan kan du läsa mer om utformningen av de digitala versioner som erbjuds på  www.kliniskhandledning.se och varför de utformats på detta sätt.

Ytterligare beskrivningar av de olika instrumenten hittar du på de platser vi länkar till samt t ex i ST-boken. 

Några exempel på instrument

Mini Clinical Evaluation Exercise (mini-CEX)

Dokumentation med Mini Clinical Evaluation Exercise (mini-CEX)  genomförs vid medsittning. I formuläret kan man fokusera på  att dokumentera någon aspekt av mötet mellan vårdgivare och patient. Vid ett tillfälle kan man t ex fokusera på patientbemötande, vid ett annat status och vid ett tredje den samlade kliniska bedömningen.

Direct Observation of Procedural Skills (DOPS)

Med hjälp av DOPS kan man bedöma studentens/kollegans under utbildning tekniska utförande, färdighet och interaktion med patienten i samband med en procedur eller ingrepp – ett kortare praktiskt moment.

Assessment of Clinical Education (AssCE)

AssCE-formuläret är utvecklat för bedömning av sjuksköterskestuderandes måluppfyllelse. Formuläret utgör ett stöd för ett strukturerat samtal där studenternas lärande och mål är i fokus. Formuläret består av 21 faktorer uppdelade i fem områden kopplade till kompetensbeskrivningar* för en legitimerad sjuksköterska (kärnkompetenser) en sjuksköterska i Sverige förväntas tillägna sig.  Faktorerna är beskrivna i två nivåer av målupp­fyllelse, God respektive Mycket god måluppfyllelse. Det finns AssCE för både för grundutbildningsnivå och för avancerad nivå, Det är studentens ansvar att också skatta sina förmågor inom dessa uppräknade områden.

Här kan du ta del av den reviderade versionen av Kompetensbeskrivningen (Svensk sjuksköterskeförening januari 2024) för legitimerad sjuksköterska som utgör ett stöd för legitimerade sjuksköterskor, beslutsfattare och verksamhetsansvariga inom hälso-och sjukvård, sjuksköterskestudenter och lärare på lärosäten.

Case Based Discussion(CBD)

Case Based Discussion (CBD) är en strukturerad diskussion mellan handledare och handledd av patientfall, fall som kollegan under utbildning/studenten har handlagt.  Utgångspunkten är  egna journalanteckningar. Anteckningarna diskuteras utifrån ett antal perspektiv som framgår av formuläret för CBD. Varje CBD representerar olika kliniska problem, i första hand inom områden som ingår i målbeskrivningen.

360 graders bedömning

360-gradersbedömning är ett instrument som används för att bedöma framför allt ST-läkares professionella agerande i den kliniska vardagen. Instrumentet kan även användas för bedömning av läkarstudent eller AT/BT-läkare. Bedömningar görs bäst av personer som arbetar tillsammans med den det gäller. Vi bedömning av ST-läkare kan ST-läkaren själv få välja ut sex medarbetare, varav tre  läkare och tre representanter för andra personalgrupper. Tillvägagångssättet kan variera, ibland väljer någon annan ut bedömare och dessa kan då vara anonyma.

Handledaren eller ST-läkaren delar ut medarbetarformuläret till utvalda personer och förklarar syftet med bedömningen.  Handledaren samlar in svaren för att sedan ge återkoppling till ST-läkaren, som under tiden har fyllt i ett självskattningsformulär med motsvarande innehåll.

I en efterföljande diskussion kan handledaren ge en samlad återkoppling till läkaren under utbildning och man kan tillsammans diskutera och jämföra med resultatet av  självskattningen.

Specialistkollegium

Specialistkollegium innebär att specialisterna vid en klinik samlas för att gemensamt bedöma en ST-läkare utifrån ett antal kriterier.  ST-läkaren ska samtidigt skatta sig själv utifrån samma kriterier. Huvudhandledaren samlar in den skriftliga återkopplingen samt dokumenterar deltagarnas synpunkter för att så snart som möjligt efter specialistkollegiet ge den samlade återkopplingen direkt till ST-läkaren.

Digitala Mini-CEX och DOPS samt många fler formulär för återkoppling, självskattning och utvärdering hittar du här. Du kan fylla i formulären direkt på respektive sida och maila till en eller fler mottagare.

Länkar till bedömningsmallar

Nedan hittar du mallar för bedömning av ST-läkare från olika regioner

Vårdgivare Skåne (Dessa PDF-mallar kommer att försvinna och ersättas av de digitala mallar vi presenterar på formulärsidan här men än så länge kan du hitta tidigare versioner ovan)

Vårdgivare Region Örebro Län

Region Norrbotten (du hittar även mallar för AT/BT  här)

Fler instruktioner och mallar för bedömning av AT-läkare

Nedan exempel kommer  från Region Skånes universitets sjukhus. (Dessa PDF-mallar kommer att försvinna och ersättas av de digitala mallar vi presenterar på formulärsidan här men än så länge kan du hitta tidigare versioner ovan)

Mini-CEX, AT

Mini-CEX – instruktioner för bedömning, AT

Direct observation of procedural skills, AT

DOPS – instruktioner för bedömning, AT

Case based discussion, AT

CBD – instruktioner för bedömning, AT

360 grader – medarbetares bedömning, AT

360 grader – egenbedömning, AT

Mallar för bedömning av BT-läkare

Nedan exempel kommer  från Region Skånes universitets sjukhus. (Dessa PDF-mallar kommer att försvinna och ersättas av de digitala mallar vi presenterar på formulärsidan här men än så länge kan du hitta tidigare versioner ovan)

Mini-CEX, BT

Mini-CEX, instruktioner för bedömning, BT

Direct observation of procedural skills, BT

DOPS, instruktioner för bedömningar, BT

Case based discussion, BT

CBD, instruktioner för bedömning, BT

360 grader – medarbetares bedömning, BT

360 grader – instruktioner för bedömning, BT

Varför gör vi bedömningar?

Bedömningar för och av lärande

Kompetens är ett samlingsbegrepp för en individs förmåga att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter t ex kommunikations- eller samarbetsförmåga. Som student/kollega under utbildning behöver man kunna demonstrera att man kan omsätta kunskaper och färdigheter i praktiken för att utföra en arbetsuppgift eller en professionell aktivitet självständigt och patientsäkert.

Regelbundna observationer och bedömningar eller “avstämningar” under klinisk utbildning och/eller tjänstgöring ger möjlighet till användbar återkoppling på vad man behöver träna mer på, och hur, för vidare utveckling och gradvis ökad självständighet i utförande av arbete.  På så sätt blir bedömningar ett verktyg för lärande och inte enbart av lärande (dvs en slutbedömning av godkänt/icke godkänt beteende efter en arbetsperiod).

Vill du veta mer om varför bedömning för lärande har visat sig ha goda resultat för studenters lärande och progression finns en klargörande och lätttillgänglig “tutorial” dvs handledning/introduktion HÄR från Queens University i Kanada.

Vad bedömer vi?

Bedömning och återkoppling mot mål

För att bedömningar ska vara meningsfulla behöver både bedömare och den som bedömer vara klara över vad det är man siktar emot dvs vad är det man ska uppnå i situationen och på längre sikt. Målstyrd utbildning innebär att det finns mål man ska ha uppnått till exempel i slutet av en kurs på ett utbildningsprogram eller för sin ST-utbildning.  På läkarprogrammen i Sverige arbetar men nu även med EPA, dvs professionella aktiviteter man ska kunna utföra självständigt och patientsäkert efter en 6 årig läkarutbildning. EPA är också under utveckling på sjuksköterskeprogrammet Lunds universitet.

För att man som handledare och adept ska förstå vad som förväntas  och värdesätts i den prestation man bedömer så använder man ofta mer detaljerat beskrivna bedömningskriterier, konkreta beskrivningar av beteenden som förväntas vid utförandet av en uppgift till exempel en anamnesupptagning eller en bedömning av omvårdnadsbehov.. Man behöver också kriterier för vad man förväntas klara på olika nivåer i sin utbildning som student respektive kollega under utbildning (exempelvis ST/BT-läkare eller sjuksköterska under specialistutbildning)

Du hittar mer om återkoppling i relation till mål HÄR.

Hur bedömer vi?

Många observationer av många observatörer

Observationer för återkoppling kan göras av handledare eller kollegor t ex i form av medsittningar.  Även andra former av observationer kan göras av kollegor inom den den egna professionen och från andra professioner, t ex 360 graders bedömning. Det finns också bedömningsformer där sammantagna observationer och återkopplingen till en kollega under utbildning (till exempelvis en ST-läkare) diskuteras bland kollegorna för en sammantagen bedömning av kompetens och förbereddhet för arbetet. Exempel på detta är  specialistkollegium eller så kallade “entrustment decisions” (en grupp av lärare gör tillsammans en sammantagen bedömning av om studenten/kollegan under utbildning är tillräckligt förberedd för att anförtros att självständigt utföra ett antal professionella aktiviteter).

En större mängd observationer och återkoppling, över tid, från olika källor, ger goda möjlighet för både kollegan under utbildning/studenten att följa sin utveckling.  Den ansvarige handledaren får ett underlag för att bedöma grad av självständighet, hur mkt handledning som adepten fortfarande behöver samt i vilken form och kan på så sätt guida adepten vidare.

Så kallad “workplace-based assessment” är ett kunskapsområde inom medicinsk utbildning och pedagogik som har fått stor betydelse för lärande och professionell utveckling inom hälso- och sjukvårdsprofessioner. Studier inom området* har visat att återkommande avstämningar i form av observationer av beteenden i autentiska situationer, av flera olika observatörer,  är betydligt mer effektivt för lärande och utveckling än få helhetsbedömningar av uppnådd kompetens av någon eller några bedömare. Nedan kan du läsa om olika skalor  för återkoppling.

Hur ger jag användbar återkoppling?

Du hittar generella tips för användbar återkoppling HÄR och du hittar även olika modeller för återkoppling under kategorin med samma namn.

*Se högersplaten för referenser och fördjupningsmaterial.

Vilken skala ska man använda?

Skalor med siffror ger mindre användbar återkoppling

Bland annat studier inom skolforskning visar att skalor och återkoppling i form av siffra på en skala inte är en form av återkoppling som bidrar effektivt till lärande och utveckling. Studier visar också att återkoppling i form av en siffra på en skala ofta tar fokus ifrån beskrivande (narrativ) återkoppling i form av kommentarer om vad och hur man utvecklas. Kombination av siffror och kommentarer blir också mindre effektiv än verbalt beskrivna skalor och kommentarer (Lundahl m fl 2016; ten Cate m fl 2020).

Skalor som bedömer förmåga

Aktuellt kunskapsläge pekar även mot att skalor som bedömer olika grad av förmåga kan uppfattas som abstrakta och ger mindre användbar återkoppling för utveckling. Denna typ av skala har också uppfattats som svår att använda av bedömare då de säger lite om hur någon i praktiken klarar en arbetsuppgift. (ten Cate m fl 2020). Exempel på sådana skalor är olika steg på skalor av typen: visar otillräcklig – god förmåga; otillfredsställande förmåga – tillfredsställande förmåga, ingen förmåga- viss förmåga – god förmåga.

Förtroendebaserade bedömningar och skalor som bedömer grad av självständighet

En utveckling när det gäller instrument för bedömningar och återkoppling är skiftet från skalor med siffror mot olika verbalt beskrivande skalor. Under senare år används ofta skalor som innebär att man som handledare/bedömare tar beslut om adeptens grad av självständighet (vilken professionell aktivitet/arbetsuppgift adepten kan anförtros med lämplig nivå av handledning) så kallade Entrustment – Supervision scales (ES-skalor). Vid ofta återkommande observationer och återkoppling kan dessa skalor ge information till handledaren för beslut om nivå av handledning och till den handledda om hur man utvecklas över tid (progression) och vad man behöver träna mer på för ökad självständighet.

Många olika bedömningar till grund för sammantagen bedömning

Det är skillnad mellan:

Många olika beslut av många: Handledare gör ständigt så kallade ad-hoc-bedömningar i det dagliga arbetet ofta vid t ex medsittning eller när när man utför arbete tillsammans. om vilken grad av självständighet man ”vågar” anförtro en adept i en aktivitet efter en observation.

och

Ett summativt sammantaget beslut av någon/några: Beslut en ansvarig handledare tar (tillsammans med kollegor) på basis av många bedömningar om huruvida en adept är redo för att utföra en specifik arbetsuppgift självständigt framöver. Ett beslut om självständighet kan förändras om personen under handledning byter arbetsplats eller typ av patient då denna kan behöva en viss nivå av handledning igen under en period.

Tillbakablickande eller framåtblickande skala

Retrospektiv/Tillbakablickande (handledarfokuserad) skala: Skala som indikerar vilken nivå av handledning jag som handledare behövde ge vid observationstillfället. Exempel:

Jag fick göra det mesta Jag fick instruera större delen av tiden Jag fick ge instruktioner då och då Det räckte att jag var i närheten Jag behövde inte vara i närheten

Retrospektiv/Tillbakablickande (adeptfokuserad) skala som används för framåtblickande beslut. Exempel:

Den jag handledde var aktiv observatör när jag utförde aktiviteten Den jag handledde utförde aktiviteten tillsammans med mig Den jag handledde utförde aktiviteten, jag var med och kompletterade (reaktivt) Den jag handledde utförde aktiviteten, jag var med och behövde inte komplettera (direkt observation) Den jag handledde utförde aktiviteten, jag var i närheten och kompletterade (indirekt observation) Den jag handledde utförde aktiviteten, jag var i närheten och behövde inte komplettera (indirekt observation)

Framåtblickande skala: Exempel ”Vilket av följande påståenden stämmer med din rekommendation för nästa tillfälle”

Observerar handledare Kan utföra aktiviteten tillsammans med HL Kan själv utföra aktiviteten  med stöd av närvarande HL Kan utföra aktiviteten självständigt (HL kan tillkallas vid behov) Kan själv handleda någon i denna aktivitet

Framåtblickande rekommendationsskala: Ger rekommendation till/uppmanar den handledda: Exempel ”Nästa gång du utför aktiviteten: ”

Var aktiv observatör när en handledare utför aktiviteten Utför aktiviteten tillsammans med en handledare Utför aktiviteten självständigt men med en handledare i rummet som kan komplettera vid behov Utför aktiviteten självständigt men förankra fynd och beslut med en handledare i närheten Utför aktiviteten självständigt

Viktigt!! Vid användning av en och samma skala kan man använda ett reducerat antal skalsteg. Till exempel kan en handledare av en student på tidiga kliniska terminer använda enbart tre eller fyra skalsteg (beroende på vilken skala man använder).

Hybrid

Framåtblickande skalor som ger en indikation om vad studenten/kollegan under utbildning förväntas klara i framtiden, hur förberedd denna är för uppgiften, rekommenderas av bland annat ten Cate m fl (2020) framför tillbakablickande skalor som uttrycker beslut om hur de klarade uppgiften vid observationstillfället. Men man understryker också svårigheten i att bedöma hur någon man handleder, som man inte känner så väl,  kommer att klara framtida situationer baserat på få observationer. Ett alternativ är en s k hybrid. Exempel:

(1) bedömning av vilken nivå av handledning den man handleder behövde nu  (2)  en indikation av svårighetsgrad, och (3) en uppskattning av nivå av handledning
adepten kan behöva nästa gång.

En typ av hybridskala används på flera av de digitala formulär som finns på denna webbplats.

Vad innebär förtroende

Viktig distinktion!! Förtroende (entrustment) handlar om man kan anförtro studenten/kollegan under utbildning att utföra en aktivitet  – inte om man har förtroende för denna. Är dstudenten/kollegan under utbildning förberedd för en specifik nivå av självständighet när det gäller just denna specifika aktivitet?!

Fritextkommentarer viktigast

Kom ihåg! Den narrativa återkopplingen,  dvs fritext-kommentarer inriktad på framåtsiktande återkoppling om hur du kan utveckla en specifik förmåga eller färdighet, är återkoppling som beskrivits som allra mest betydelsefull för lärande och återkoppling. Därför kan det vara bra att placera utrymme för fritextkommentar längst upp på ett bedömningsformulär så att detta inte kommer sist i prioriteringsordningen.

Ett exempel på en inledning till framåtsiktande återkoppling (feedforward): Nästa gång pröva att..

Du hittar generella tips för användbar återkoppling HÄR.

Exempel på bedömning med Mini-CEX

Nedan hittar du fyra filmer som exemplifierar olika aspekter av mini-CEX bedömningar. (Dessa är inte från en svensk kontext men ger ändå en generell bild av syfte och genomförande).

Undersökning


WBA Orientation: Mini-CEX – Physical Examination Example from ACEM Digital Media on Vimeo.

Kommunikation


WBA Orientation: Mini-CEX – Communication Example from ACEM Digital Media on Vimeo.

Feedback session


WBA Orientation: Mini-CEX – Feedback Example from ACEM Digital Media on Vimeo.

Bedömarens beteende


WBA Orientation – Assessor Behaviour from ACEM Digital Media on Vimeo.

Om bedömningars betydelse för lärande och olika sätt att bedöma hittar du en översiktlig introduktion och handledning här:

Understanding the role of assessment

Materialet är utarbetat av Queens University i Kanada och här finns även fler introduktioner och “tutorials” om återkoppling, aktivt lärande och bedömning.  På engelska men ett gediget och samtidigt lätttillgängligt material att använda själv eller tillsammans med kollegor.

“Faculty development toolkit”

Ett material till stöd för att träna bedömning dvs obseravtion och återkoppling på detaljnivå. Ett användbart material med olika övningar som ännu inte är översatta till svenska men lätttillgängligt och praktiskt inriktat. Materialet är skapat av Accreditation Council for Garduate Medical Education (ACGME) *

*(An independent, 501(c)(3), not-for-profit organization that sets and monitors voluntary professional educational standards essential in preparing physicians to deliver safe, high-quality medical care to all Americans)

ST-boken Kapitel 14 “Bedömning av ST-läkarnas kompetensutveckling” Red: Ola Björgell och Ulrika Uddenfeldt Wort. Kapitelförfattare: Ulrika Uddenfeldt Wort, Gudrun Edgren och Fredrik Walentin

The mini-CEX: a method for assessing clinical skills. Norcini JJ, Blank LL, Duffy FD, Fortna GS.Ann Intern Med. 2003 Mar 18;138(6):476-81.

Resident Perceptions of Assessment and Feedback in Competency-Based Medical Education: A Focus Group Study of One Internal Medicine Residency Program

Branfield Day L, Miles A, Ginsburg S, Melvin L. Acad Med. 2020 Nov;95(11):1712-1717

Workplace-based assessment as an educational tool: AMEE Guide No. 31. Norcini J, Burch V. Med Teach. 2007 Nov;29(9):855-71.

A Reliability Analysis of Entrustment-Derived Workplace-Based Assessments.

Kelleher M, Kinnear B, Sall D, Schumacher D, Schauer DP, Warm EJ, Kelcey B. Acad Med. 2020 Apr;95(4):616-622.

Ryan MS, Khan AR, Park YS, Chastain C, Phillipi C, Santen SA, Barron BA, Obeso V, Yingling SL; Core Entrustable Professional Activities for Entering Residency Pilot Program. Workplace-Based Entrustment Scales for the Core EPAs: A Multisite Comparison of Validity Evidence for Two Proposed Instruments Using Structured Vignettes and Trained Raters. Acad Med. 2022 Apr 1;97(4):544-551.

Generalizability of the Ottawa and Chen Scales to Render Entrustment Decisions for the Core EPAs in the Workplace.

Ryan MS, Khamishon R, Richards A, Perera R, Garber A, Santen SA. A Question of Scale? Acad Med. 2022 Apr 1;97(4):552-561.

The utility of mini-Clinical Evaluation Exercise in undergraduate and postgraduate medical education: A BEME review: BEME Guide No. 59. Mortaz Hejri S, Jalili M, Masoomi R, Shirazi M, Nedjat S, Norcini J. Med Teach. 2020 Feb;42(2):125-142.

Tools for direct observation and assessment of clinical skills of medical trainees: a systematic review. Kogan JR, Holmboe ES, Hauer KE. JAMA. 2009 Sep 23;302(12):1316-26.

Assessing Trainees and Making Entrustment Decisions: On the Nature and Use of Entrustment-Supervision Scales. ten Cate, Olle; Schwartz, Alan; Chen, H. Carrie. Academic Medicine: November 2020 – Volume 95 – Issue 11 – p 1662-1669

Workplace-based assessment En websida från The Royal College of Physiciand´s and Surgeons (Canada) om bedömning och återkoppling i den kliniska miljön. OM ST och AT men också användbart för läkarstudenter på grundutbildning. Finns en tillhörande guide som beskriver några modeller för observation och återkoppling/samtal.

Can I leave the theatre? A key to more reliable workplace-based assessment. Weller JM, Misur M, Nicolson S, Morris J, Ure S, Crossley J, Jolly B. Br J Anaesth. 2014 Jun;112(6):1083-91

Making robust assessments of specialist trainees’ workplace performance.

J. M. Weller, D. J. Castanelli, Y. Chen, B. Jolly, BJA: British Journal of Anaesthesia, Volume 118, Issue 2, February 2017, Pages 207–214

Betygssystemi internationell belysning Christian Lundahl, Magnus Hultén och Sverre Tveit Skolverket, Stockholm 2016

Programmatic assessment: from assessment of learning to assessment for learning.
LWT Schuwirth, CPM Van der Vleuten
Medical Teacher 33 (6), 478-485.

Här hittar du en översiktlig introduktion och handledning om bedömningars betydelse för lärande och olika sätt att bedöma:

Understanding the role of assessment

Materialet är utarbetat av Queens University i Kanada och här finns även fler introduktioner och “tutorials” om återkoppling, aktivt lärande och bedömning.  På engelska men ett gediget och samtidigt lätttillgängligt material att använda själv eller tillsammans med kollegor.

Bedömning av lärande och bedömning för lärande

“Assessment – the silent killer of learning”

Professor Eric Mazur berättar här om en flygresa och en insikt om hur bedömning av lärande kan bli ett hinder för lärande snarare än ett stöd.

Eric Mazur som bland annat myntade begreppet flipped classroom och arbetat med alternativa bedömnings och examinationsmetoder inom  universitetsutbildningar i naturvetenskap.

Nedan sammanfattar Christian Lundahl, Professor i pedagogik Karlstad universitet, vad bedömning för lärande och bedömning av lärande innebär och vad som skiljer bedömningarna åt.

Dessa begrepp har varit flitigt använda de senaste decennierna men tolkats och använts på olika sätt. Begreppen har sitt ursprung i amerikansk utvärderingsteori (Lundahl , Hultén och Tveit 2016) men har under senare år använts inom utbildning för att beteckna olika former av bedömning med olika syften. En återkommande definition har varit:

“Summativ bedömning är en bedömning i förhållande till standarder, mål och kriterier. Formativ bedömning handlar om att identifiera skillnaderna mellan faktisk och förväntad måluppfyllelse och ge återkoppling så att målen kan nås” (Taras, 2007, s. 364, ur Lundahl mfl 20196 s 5)

Idag är bedömning i relation till måluppfyllelse, te x kursmål eller egna personliga mål för lärande, i fokus för många modeller för återkoppling i  t ex Hattie och Timperleys modell:

“Vart är jag på väg? Hur går det för mig? Vad är nästa steg för att nå målet?” (Hattie och Timperley 2007)

Du kan läsa mer om användbar återkoppling i relation till mål här. Christian Lundahl (ovan) menar att summativ bedömning ska fastställa grad av måluppfyllelse, och kan utgöra underlag för återkoppling på hur måluppfyllelsen kan höjas (formativ bedömning). Han menar att det är fel att tala om formativ och summativ bedömning som dikotomier. Summativ bedömning är tvärtom en viktig del av den formativa bedömningens utgångspunkter” (Lundahl m fl 2016 s 6).