Jag vill handleda / Feedforward – “nästa gång pröva att…”

Feedforward – “nästa gång pröva att…”

Vad innebär “feedforward” ?

Feedforward kan översättas som framåtsiktande återkoppling. Forskning om återkoppling* har visat att feedforward  i form av återkoppling som ger den du handleder stöd för HUR denna kan komma vidare mot sitt mål är särskilt användbar och har en positiv inverkan på lärande och professionell utveckling.

  • Feedforward kan liknas vid förslag,  idéer och alternativ som den du handleder kan pröva vid nästa tillfälle och utvärdera.
  • Feedforward är inte en bedömning av en prestation (detta var bra/mindre bra).
  • Feedforward har i stället ett större fokus på återkoppling för lärande och utveckling genom förslag på hur den man handleder kan träna eller vad denna kan pröva nästa gång för att komma närmare sin målsättning t ex: “Nästa gång pröva att….och se hur det fungerar för dig”.

Hur skiljer sig feedforward från feedback?

Medan feedforward siktar framåt och ger förslag på hur du kan göra nästa gång är återkoppling i form av “feedback” information som beskriver hur någon har uppfattat ditt agerande i en given situation/aktivitet. Feedback gör oss medvetna om någon annans uppfattning om vad vi gör och hur vi gör detta. Vi använder oss av andras reaktioner som en spegel för observation av konsekvenserna av vårt beteende. Med hjälp av denna information kan vi modifiera vårt beteende och utveckla färdigheter. Några vanliga principer för användbar feedback innebär att:

  • delge en observation och hur man uppfattat beteenden dvs en beskrivning av hur någon gör (inte hur någon är)
  • ge konkreta exempel på vad du observerat
  • delge din subjektiva reaktion på ett beteenden– inte på vad som generellt är “rätt” eller “fel” beteende,
  • fokusera på förändringsbara beteenden*

Feedforward i dialog stöttar autonomi och självstyrt lärande

Även om du ger tips och förslag kan du inleda med att ta reda på och utgå ifrån hur den du handleder själv tänker och dennas förslag på hur hen kan komma vidare. Det är lätt att tolka feedfoward enbart som leverans av goda tips men genom att först ta reda på hur den du handleder själv tänker te x: ”Hur upplevde du patientmötet…” kan du lättare anpassa förslag, tips och uppmaningar till var den du handleder befinner sig i sin lärandeprocess, kunskapsnivå eller upplevelse av en situation. Genom att låta den handledda avsluta med att sammanfatta den återkoppling hen fått, kan du också få en bild av vad du nått fram med och vad den du handleder tagit till sig*.

Exempel 1: “Jag la märke till att du snabbt kom till slutsatsen att x diagnos var den mest troliga och i detta fall finns det risk att du stänger dörren för andra resonemang för tidigt.  Känner du igen detta, vad tänker du om det? Har du någon tanke /idé om hur du kan undvika detta? Mitt förslag är att pröva din hypotes än mer t ex vad talar för och vad talar emot, vilka fynd finns inte där..etc …Vill du lära dig mer om differentialdiagnoser på akuten är ett tips att ta del av SWESAMs råd och tips om differentialdiagnostik. Det finns också ramverk för beslutsfattande på akuten – här kan du hitta mer om detta inklusive minnesregler.”

Fler generella tips om användbar återkoppling hittar du här

(*Referenser: Veloski 2006; Hattie & Timperley 2007; Mann et al 2011; Lockyer et al 2011; Hattie & Clarke  2018; Lundahl 2018).

Se hur feedforward kan gå till

Klicka på bilden för att se en fyra minuter lång film som ger exempel på återkoppling till en läkarstudent där handledaren kombinerar “Pendletons modell för återkoppling” med feedforward. På samma sida finns fler filmer om återkoppling till läkartstudenter inspelade under 2021 på universitetet i Edinburgh, Skottland.

Du hittar dem i högermenyn “Jag vill..”

Fabulous Feedback 1 (The University of Edinburgh)

Från studier vet vi att att det är emotionellt komplicerat att ta emot återkoppling. Vi har konkurrerande behov, vi har behov av att lära och växa, men samtidigt behov av att bli accepterade och duga precis som vi är. Traditionellt har återkoppling ofta fokuserat på bra/mindre bra, dvs fokus har varit att ge ett positivt/negativt omdöme. Detta är något vi vet kan ha en negativ inverkan på självuppfattning och självförtroende (Carless 2006). Återkoppling med fokus fokus på dialog och feedforward kan motverka detta. Under  “Jag vill handleda…” och filtret “Stöd om återkopplingen inte når fram” hittar du tips på hur du kan  göra om du känner att du inte når fram till den du handleder.

Kanske nästa patient väntar och ni har bråttom?  Även mkt kortfattad återkoppling kan vara meningsfull och användbar såsom en kommentar som stärker och bekräftar att den du handleder är på rätt väg följt av ett ett kortfattat tips på något hen kan ta med sig till nästa gång.

Exempel 2: “Så bra att du tänkte på att…”, “Nästa gång kan du också pröva xxx och se om det funkar för dig”

Exempel 3 – “Ett förslag till nästa gång är att se den här filmen om hur man gör ett neurostatus och träna med en kollega om du har möjlighet. Sen kan du pröva på mig och ställa frågor om specifika delar”

Vill du pröva en modell för att engagera och ge återkoppling när du har ont om tid? Pröva “En-minuts modellen” – OMP.

Vad skiljer feedback från feedforward

To feed forward or to feedback? That is the Question. 

En webbsida som definerar och beskriver feedforward och dess tillämpning vid coaching i ledar-/medarbetar relationer.

Här hittar du en översiktlig introduktion och handledning om bedömningars betydelse för lärande och olika sätt att bedöma:

Understanding the role of assessment

Bedömning av lärande och bedömning för lärande

“Assessment – the silent killer of learning”

Professor Eric Mazur berättar här om en flygresa och en insikt om hur bedömning av lärande kan bli ett hinder för lärande snarare än ett stöd.

Eric Mazur som bland annat myntade begreppet flipped classroom och arbetat med alternativa bedömnings och examinationsmetoder inom  universitetsutbildningar i naturvetenskap.

Nedan sammanfattar Christian Lundahl, Professor i pedagogik Karlstad universitet, vad bedömning för lärande och bedömning av lärande innebär och vad som skiljer bedömningarna åt. Han betonar särskilt betydelsen av feedforward dvs återkoppling som beskriver HUR man kan göra för att utvecklas och nå sina mål.

Austins fjäril – ett exempel på feedforward

Fler filmer om olika återkopplingsmodeller

Fler återkopplingsmodeller (The University of Edinburgh)

Jag vill handleda / Feedforward – “nästa gång pröva att…”

Feedforward – “nästa gång pröva att…”

Vad innebär “feedforward” ?

Feedforward kan översättas som framåtsiktande återkoppling. Forskning om återkoppling* har visat att feedforward  i form av återkoppling som ger den du handleder stöd för HUR denna kan komma vidare mot sitt mål är särskilt användbar och har en positiv inverkan på lärande och professionell utveckling.

  • Feedforward kan liknas vid förslag,  idéer och alternativ som den du handleder kan pröva vid nästa tillfälle och utvärdera.
  • Feedforward är inte en bedömning av en prestation (detta var bra/mindre bra).
  • Feedforward har i stället ett större fokus på återkoppling för lärande och utveckling genom förslag på hur den man handleder kan träna eller vad denna kan pröva nästa gång för att komma närmare sin målsättning t ex: “Nästa gång pröva att….och se hur det fungerar för dig”.

Hur skiljer sig feedforward från feedback?

Medan feedforward siktar framåt och ger förslag på hur du kan göra nästa gång är återkoppling i form av “feedback” information som beskriver hur någon har uppfattat ditt agerande i en given situation/aktivitet. Feedback gör oss medvetna om någon annans uppfattning om vad vi gör och hur vi gör detta. Vi använder oss av andras reaktioner som en spegel för observation av konsekvenserna av vårt beteende. Med hjälp av denna information kan vi modifiera vårt beteende och utveckla färdigheter. Några vanliga principer för användbar feedback innebär att:

  • delge en observation och hur man uppfattat beteenden dvs en beskrivning av hur någon gör (inte hur någon är)
  • ge konkreta exempel på vad du observerat
  • delge din subjektiva reaktion på ett beteenden– inte på vad som generellt är “rätt” eller “fel” beteende,
  • fokusera på förändringsbara beteenden*

Feedforward i dialog stöttar autonomi och självstyrt lärande

Även om du ger tips och förslag kan du inleda med att ta reda på och utgå ifrån hur den du handleder själv tänker och dennas förslag på hur hen kan komma vidare. Det är lätt att tolka feedfoward enbart som leverans av goda tips men genom att först ta reda på hur den du handleder själv tänker te x: ”Hur upplevde du patientmötet…” kan du lättare anpassa förslag, tips och uppmaningar till var den du handleder befinner sig i sin lärandeprocess, kunskapsnivå eller upplevelse av en situation. Genom att låta den handledda avsluta med att sammanfatta den återkoppling hen fått, kan du också få en bild av vad du nått fram med och vad den du handleder tagit till sig*.

Exempel 1: “Jag la märke till att du snabbt kom till slutsatsen att x diagnos var den mest troliga och i detta fall finns det risk att du stänger dörren för andra resonemang för tidigt.  Känner du igen detta, vad tänker du om det? Har du någon tanke /idé om hur du kan undvika detta? Mitt förslag är att pröva din hypotes än mer t ex vad talar för och vad talar emot, vilka fynd finns inte där..etc …Vill du lära dig mer om differentialdiagnoser på akuten är ett tips att ta del av SWESAMs råd och tips om differentialdiagnostik. Det finns också ramverk för beslutsfattande på akuten – här kan du hitta mer om detta inklusive minnesregler.”

Fler generella tips om användbar återkoppling hittar du här

(*Referenser: Veloski 2006; Hattie & Timperley 2007; Mann et al 2011; Lockyer et al 2011; Hattie & Clarke  2018; Lundahl 2018).

Se hur feedforward kan gå till

Klicka på bilden för att se en fyra minuter lång film som ger exempel på återkoppling till en läkarstudent där handledaren kombinerar “Pendletons modell för återkoppling” med feedforward. På samma sida finns fler filmer om återkoppling till läkartstudenter inspelade under 2021 på universitetet i Edinburgh, Skottland.

Du hittar dem i högermenyn “Jag vill..”

Fabulous Feedback 1 (The University of Edinburgh)

Från studier vet vi att att det är emotionellt komplicerat att ta emot återkoppling. Vi har konkurrerande behov, vi har behov av att lära och växa, men samtidigt behov av att bli accepterade och duga precis som vi är. Traditionellt har återkoppling ofta fokuserat på bra/mindre bra, dvs fokus har varit att ge ett positivt/negativt omdöme. Detta är något vi vet kan ha en negativ inverkan på självuppfattning och självförtroende (Carless 2006). Återkoppling med fokus fokus på dialog och feedforward kan motverka detta. Under  “Jag vill handleda…” och filtret “Stöd om återkopplingen inte når fram” hittar du tips på hur du kan  göra om du känner att du inte når fram till den du handleder.

Kanske nästa patient väntar och ni har bråttom?  Även mkt kortfattad återkoppling kan vara meningsfull och användbar såsom en kommentar som stärker och bekräftar att den du handleder är på rätt väg följt av ett ett kortfattat tips på något hen kan ta med sig till nästa gång.

Exempel 2: “Så bra att du tänkte på att…”, “Nästa gång kan du också pröva xxx och se om det funkar för dig”

Exempel 3 – “Ett förslag till nästa gång är att se den här filmen om hur man gör ett neurostatus och träna med en kollega om du har möjlighet. Sen kan du pröva på mig och ställa frågor om specifika delar”

Vill du pröva en modell för att engagera och ge återkoppling när du har ont om tid? Pröva “En-minuts modellen” – OMP.

Vad skiljer feedback från feedforward

To feed forward or to feedback? That is the Question. 

En webbsida som definerar och beskriver feedforward och dess tillämpning vid coaching i ledar-/medarbetar relationer.

Här hittar du en översiktlig introduktion och handledning om bedömningars betydelse för lärande och olika sätt att bedöma:

Understanding the role of assessment

Bedömning av lärande och bedömning för lärande

“Assessment – the silent killer of learning”

Professor Eric Mazur berättar här om en flygresa och en insikt om hur bedömning av lärande kan bli ett hinder för lärande snarare än ett stöd.

Eric Mazur som bland annat myntade begreppet flipped classroom och arbetat med alternativa bedömnings och examinationsmetoder inom  universitetsutbildningar i naturvetenskap.

Nedan sammanfattar Christian Lundahl, Professor i pedagogik Karlstad universitet, vad bedömning för lärande och bedömning av lärande innebär och vad som skiljer bedömningarna åt. Han betonar särskilt betydelsen av feedforward dvs återkoppling som beskriver HUR man kan göra för att utvecklas och nå sina mål.

Austins fjäril – ett exempel på feedforward

Fler filmer om olika återkopplingsmodeller

Fler återkopplingsmodeller (The University of Edinburgh)